 |
| Bild: Ó Svante Åberg |
Polymeren
Superabsorbenten består av en stor polymer (=en lång molekyl som består av en ihopkoppling av flera små molekyler). Polyakrylat är en vanlig superabsorbent. Ryggraden i polymeren är en kolkedja. På denna kedja så sitter det på varannat kol en kort ogrenad kolkedja med en karboxylsyragrupp ytterst. Denna är dock avprotonerad och omgjord till ett salt med natrium som motjon.
 |
| Bild: Ó Svante Åberg |
När man sedan häller på vatten, som är polärt, på denna så utvidgar den sig på så sätt att natriumjonen binder till sig sex stycken syren i vattenmolekylerna, och karboxylsyran som är negativt laddad attraherar väteatomerna i vattenmolekylerna. Man kan se detta som en form av osmos. Detta gör att flera vattenmolekyler nästlar in sig i polymeren. Denna sväller upp så mycker som den kan för att neutralisera sina joner så mycker som möjligt. När den inte rymmer mera vatten så blir massan mättad och blöt.
Tillsats av salt
 |
| Bild: Ó Svante Åberg |
Det är lätt att kontrollera detta med bindningen till joner. Man börjar med att mäta upp ca 10 g av den svällda gelen i tre stycken bägare. Till dessa så sätter man sedan tre salter ca 0,1 g i en bägare var. Salterna bör vara en-, två-, och trevärda. Man kan t ex använda natriumklorid (NaCl), koppar(II)klorid (CuCl2) samt aluminiumklorid (AlCl3).
I bägaren med kopparjoner (Cu2+) i är det mycket lätt att se vart jonerna tar vägen. Kopparjonerna är nämligen blåfärgade och man ser då att de hamnar i granulatkornen i gelen. Kopparjonerna är fördelaktigare för karboxylsyrans jon att binda till än vad vattnet är. Istället för vatten så binder granulatet till kopparjonerna, men dessa är ju tvåvärda så kopparen vill binda till två karboxylsyror så på så sätt så konkurreras ännu mera vatten ut och vår gel tappar formen och blir mycket vattnig. Då det gäller aluminiumsaltet så är de ju trevärda och då binder varje aluminiumjon Al3+) till tre karboxylsyror och vi får en mer blaskig gel än med koppar. Natrium är ju bara envärd som jon och konkurrerar inte ut lika mycket vatten och denna gel blir fastast, men inte lika fast som den var i före tillsats av salt.
Övrigt
Gelen går både att frysa och att värma.
Av blöjmarknaden i Sverige så är det 95 % av småbarnen som har engångsblöjor. Av dessa så har Libero och Pampers 80 % av marknadsandelarna. Dessa två blöjtyper är dock inte miljömärkta vilket många av de övriga engångsblöjorna är. Detta beror på att kravet för att få en blöja miljömärkt är att den innehåller max 30 % plast och till plast så räknas även superabsorbenten, eftersom den är en polymer. Ju mer superabsorbent man använder desto tunnare kan blöjan göras. Detta på grund av att alternativet till absorbenten, cellulosan, "bara" suger upp 5-7 gånger sin egen vikt. Men tester i råd och rön visade att miljögodkända blöjor inte alls är sämre än marknadsjättarna.
Superabsorbenterna används även som kylmedium vid transporter då den höga vattenhalten håller en jämn temperatur på det som skall transporteras.
Mellan cellerna i djur så finns det ett geléartat ämne som påminner mycket om superabsorbenterna till struktur och konsistens.
|
Introduktion
