Varför mörknar en banans skal?

Av: Emma Söderström




Tid för förberedelser:Försumbart Tid för genomförandet: 10 minuter
Antal tillfällen: 3 Svårighetsgrad: Busenkelt
Säkerhetsfaktor:Ofarligt

Introduktion

Alla har vi gjort misstaget att packa ner en banan i väskan till skolan en vinterdag och när man, efter några timmar, plockar fram den är den nästan svart!! Hur kan det komma sig?

Experimentet går ut på att ta undersöka hur bananens skal mörknar när den utsätts för någon typ av skada (tryck, frysning ). Som följdfråga blir då även att ta upp varför den inte gör det i rumstemperatur förrän efter en längre tid.

Riktlinjer

Detta experiment kan dels vara ett gruppexperiment eller ett enskilt elevexperiment. Experimentet tycker jag man kan göra i alla åldrar men förklaringen bör då anpassas. Jag hade tänkt att varje elev skulle få utföra experimentet hemma och notera vad som hände.

Säkerhet

Det finns inga risker med experimentet.


Materiel


Förarbete

Köpa in bananer.

Utförande

En av bananerna får
ligga i frysen.
Foto: Ó Svante Åberg, Umeå universitet
  1. Tre bananer behandlas på följande sätt samtidigt:
  2. Notera hur bananerna ser ut efter den sista två timmarna har gått.

Variation

Om det är vinter och kallt kan bananerna läggas ute.

Förklaring

Orsaken till att bananen som varit inne i frysen blir fortast brun beror alltså dels på att mängden eten (etylen) i den bananen är högst men även för att den har varit fryst vilket gör att membranlipiderna i skalet har kristalliserats.

Den banan som har legat i rumstemperatur, som hamrats på, har fått bruna insjunkande fläckar vilket beror på att det har bildats mer eten i den p.g.a. den skada den utsattes för, hamrandet. Den banan som bara har legat i rumstemperatur utan att vara hamrad på innan är inte brun beroende på att den inte varit utsatt för någon skada. Den bananen kommer inte att bli brun förrän den är för mogen. Dvs. då etenhalten har blivit mycket hög.

Bakgrundsfakta

Bananer

I frukt och bär finns det rikligt med sockerarter. Framför allt enkla sockerarter, som kallas glukos och fruktos som i grunden består av kolhydrater som är viktiga beståndsdelar i våra livsmedel.

Bananer är frukter från bananplantan som är en flerårig, upp till 10 m hög jätteört, Musa paradisiaca (bild). Bananen härstammar från södra Asien men odlas nu i alla tropiska och subtropiska områden, där klimatet är varmt och fuktigt. Bananen är också en av tropikernas viktigaste kulturväxter.

Bananplantan har en rotstock från vilken det växer ut 10-20 blad med väldigt stora bladskivor. Dessa används bl.a. till taktäckning och förpackningsmaterial. Plantans stjälk slutar med ett långt hängande ax, som upptill bär hanblommor och nedtill honblommor. Det är på dessa honblommor som de avlånga frukterna, bananerna, bildas som i odlade former saknar frön. I en klase kan det finnas upp till 150 frukter och de sitter i grupper om 6-15 stycken kring huvudaxeln.

Det finns cirka 300 olika banansorter, dels en stärkelserik mjölbanan som i tropikerna äts kokta eller rostade eller bereds till mjöl, dels de söta bananerna som vanligen äts råa. De bananer som importeras till Europa är av de söta bananerna och kommer från Mellanamerika, Västindien och Brasilien. Sveriges import kommer dock mest ifrån Mellanamerika och Västindien.

Bananerna skördas alltid gröna och omogna och fraktas i specialfartyg där de får mogna i särskilda mognadsrum som håller exakt rätt temperatur och luftfuktighet. Gröna bananer är speciellt rika på garvsyra (tannin) och stärkelse medan mogna bananer innehåller upp till 20% socker och bara 1,5% stärkelse. En mogen banan ska aldrig förvaras i kylskåp eftersom de är mycket känsliga för kyla.

En banan är både en praktisk och nyttig frukt som innehåller vitamin B6, kalium och magnesium. Kalium är en av de viktigaste mineralerna eftersom det hjälper till att balansera saltkoncentrationen samt vatten- och syrahalten i kroppen. Det är även viktigt för musklernas och njurarnas funktion samt att hålla blodtrycket på en bra nivå. Bananer innehåller även små mängder äggviteämnen, järn, koppar och vitaminer.

Eten

Eten är ett mognadshormon som utsöndras av vissa frukter och grönsaker och som har många olika effekter när det gäller mognad och åldrande. Ämnet bildas i fruktens växtvävnad och vid skador, såsom tryck, vattenstress (frysning) mm ökar bildningen. Eten tillhör alkenerna och består av två kolmolekyler och fyra väte som binder ihop till varann med dubbelbindning (CH2=CH2).

Eten är även råvara till vissa sorters plaster, t.ex. etenplast som började framställas 1939 i England av den stora kemikoncernen ICI (Imperial Chemical Industries) och som nu tillverkas i störst mängd i världen.

Cellmembranen

Membran finns i varje cell och beskrivs som ett "skal" som innehåller proteiner och fosfolipider. Dessa lipider är uppbyggda av en hydrofob (vattenavvisande) del och en hydrofil (vattenälskande) del vilket gör att de binder ihop till varandra. Membranet utgör den egentliga skillnaden mellan den inre och den yttre delen av cellen och genom ett membran kan vatten lätt åka igenom. Dock inte joner eller större molekyler såsom glukos. Då krävs det en tillförsel av energi från cellens ämnesomsättning.

P.g.a. att det i membranet finns vatten medför frysning att membranlipiderna hos frukten kristalliseras, d.v.s. att de skiljs ut ur en lösning och bildar små kristaller. Därför är det viktigt att frukter hanteras så att dessa skador inte uppkommer.

 
Vänster bild: Den högra bananen har just tagits ur frysen.
Höger bild: Samma bananer ett par timmar senare
Foto: Ó Svante Åberg, Umeå universitet

Referenser

  1. Kåre Larsson och Bo Furugren, Livsmedelsteknologi - Kemiska grunder, 1995, Avdelningen för livsmedelsteknologi, Lunds universitet.
  2. Stig Andersson, Arthur Sonesson, Nils-Gösta Vannerberg, Kemin i samhället, 1999, Liber AB, Stockholm.
  3. AB Banan-Kompaniet 1909-1999, Banan-Kompaniet
    http://www.banan-kompaniet.se/90ar.htm (2003-08-18)
  4. Bananodling i Costa Rica, Anna Olsson
    http://www.algonet.se/~nbolsson/bananer.htm (2003-08-18)
  5. Musa x paradisiaca, FloriData
    http://www.floridata.com/ref/m/musa.cfm (2003-08-18)