Introduktion
Riktlinjer
Säkerhet

Materiel
Förarbete
Utförande
Förklaring
Bakgrundsfakta
Fler experiment
Referenser


[ Tillbaka till start | Tillbaka till experimenten ]
[ Utskriftsvänlig version (nytt fönster) ]


Maizena gör motstånd

Av: Johanna Öberg


Tid för förberedelser: 10 minuter Tid för genomförandet: 10 minuter
Antal tillfällen: 1 Svårighetsgrad: Busenkelt
Säkerhetsfaktor: Ofarligt

Introduktion Gå till: Riktlinjer

Vår vardag är full av olika slags vätskor med olika egenskaper. De kan vara mer eller mindre trögflytande, som ketchup till exempel. I experimentet undersöker vi Maizena som har överraskande egenskaper.




Riktlinjer Gå till: Säkerhet

Experimentet kan genomföras som enskilda elevförsök då "kemikalierna" är väldigt billiga och ofarliga, men små grupper på 2-3 elever är även bra. Det gynnar spontana samtal. Experimentet kan även genomföras utomhus.




Säkerhet Gå till: Materiel

Experimentet och ingredienserna är helt ofarliga.

Blandningen kan hällas ut i avloppet, men spola samtidigt ordentligt så att det inte blir en propp.




Materiel Gå till: Förarbete

  • Vatten
  • Maizenamjöl
  • Sked (av kraftigt material)
  • Bägare



Förarbete Gå till: Utförande

Inget förarbete




Utförande Gå till: Förklaring

  1. Häll upp ca 100 ml vatten i en 200 ml bägare. (100 ml maizenamjöl väger ca 55 gram)
  2. Tillsätt maizenamjölet i vattnet under omrörning av skeden.
  3. Sluta tillsätta mjöl när det börjar bli tungt att röra runt. (ca 120 ml)
  4. Förändra hastigheten på omrörningen, notera sambandet mellan viskositet och hastighet på omrörningen. (viskositet = hur trögflytande)



Förklaring Gå till: Bakgrundsfakta

Stärkelsen i maizenablandningen beter sig olika om man rör långsamt eller snabbt beroende på att de "stockar sig" när man rör snabbt då stärkelsen inte hinner flyta med rörelsen som skeden gör. Det blir stopp när stärkelsekornen lägger sig på tvären. Det finns alltså en inneboende tröghet i blandningen av stärkelse och vatten och om man rör långsammare så beter sig blandningen som i flytande form, men om man ökar hastigheten så upplevs blandningen som i fast form.




Bakgrundsfakta Gå till: Flera

Vatten

Vatten, H2O. Vanligt latinskt namn är aqua. Vatten är en kemisk förening av väte och syre. Elektronmolnet är förskjutet från vätena (d+) mot syret (d-), vilket gör vattenmolekylen til en dipol.
Bild: © Wikipedia

Vattenmolekylen är universums andra vanligaste fleratomiga molekyl, endast överträffad av den omättade hydroxylradikalen ·OH.

Vätebindning mellan två vattenmolekyler
Bild: © Svante Åberg

Vatten är ett bra lösningsmedel för sådana ämnen som är polära, d.v.s. där delar av molekylen har en elektrisk laddning. Detta beror på att vatten själv är polärt, eftersom vattenmolekylens syreatom är negativt laddad och väteatomerna positivt laddade. De fria jonerna i olika ämnen omringas av vattenmolekyler eftersom de positiva jonerna drar till sig vattnets negativa del (syret) och de negativa jonerna drar till sig vattnets positiva del (vätet).

Bland annat så gör vattnets goda lösningsförmåga att det vatten som vi dricker innehåller många nyttiga ämnen som vår kropp behöver. Dessvärre kan dock den goda lösningsförmågan ibland även ge upphov till att föroreningar och andra oönskade ämnen också transporteras med vattnet till t.ex sjöar och brunnar.

Vatten har ovanligt hög kok- och smältpunkt på grund av den ovanligt starka vätebindningen mellan vattenmolekyler. Vatten är som tyngst vid + 4 °C, eftersom densiteten då är högst. Destillerat vatten har kokpunkt vid +100 °C.

Stärkelse

Stärkelsens förmåga att absorbera vatten beror på fördelningen mellan stärkelsens amylos och amylopektin i olika livsmedel. Generellt gäller att tillagning eller annan påverkan av stärkelsen ökar förmågan att ta upp vatten och svälla. Övriga kolhydrater som sockerarter och nedbruten stärkelse är digererbara (nedbrytningsbara; mono- och disackarider samt stärkelse) direkt och dessutom lösliga i kallt vatten.

Vid tillagning har stärkelse en benägenhet att bilda resistent stärkelse. Denna stärkelse uppstår exempelvis vid kokning och efterföljande avsvalning av ris. Resistent stärkelse bildas även när bröd åldras. Resistent stärkelse bryts inte ner förrän i tjocktarmen vilket gör att den kan räknas som kostfiber.

Stärkelsegelatinisering

Ett välkänt fenomen vid livsmedelstillverkning och matberedning är stärkelsegelatiniseringen. Om vi exempelvis värmer någon viktprocent potatisstärkelse i vatten till ca 60 °C bildas en transparent och förhållandevis fast gel. Vad som verkligen händer vid stärkelsens gelatinisering har klarlagts under senare år, och vi skall här söka ge en molekylär beskrivning av fenomenet.

Stärkelsekornen (granuler) innehåller ett kanalsystem där vatten och andra små molekyler (t ex jod och jodidjoner) lätt kan röra sig. Vid temperaturer under gelatiniseringen sker även en viss svällning i samband med vattenupptagning i kornen (en ökning av diametern med upp mot 30% har rapporterats). Troligen är det de mer amorfa (amorf = strukturlös) skikten i stärkelsekornen som sväller vid denna vattenupptagning. Det som sedan händer, i närvaro av vatten i överskott vid cirka 60 °C, är att amylosmolekyler plötsligt börjar läcka ut från kornen, och samtidigt tränger vatten in i stärkelsekornen. Den kristallina strukturen går då förlorad. Blockeras amylosläckaget kan hela gelatiniseringen avstanna.

En färdigsvälld gel består av kraftigt förstorade stärkelsekorn vilka i sig har en gelstruktur dominerad av amylopektin i vatten. Mellan kornen finns en kontinuerlig vattenfas med lösta amylosmolekyler. Stärkelsegelen är en aggregatgel - aggregaten är de svällda stärkelsekornen - i en kontinuerlig amyloslösning. Gelens reologiska egenskaper (= nästan fast, nästan flytande tillstånd) beror främst på aggregatens konsistensförhållanden och tätpackning samt den kontinuerliga amyloslösningens viskositet.

Fördjupad teori om gelatinisering av stärkelse
Övriga termiska omvandlingar

Vid uppvärmning av stärkelse i vatten förekommer - förutom gelatiniseringen - ytterligare två omvandlingar.

Den första toppen i kurvan är den irreversibla gelatiniseringen, och ytan under toppen är proportionell mot entalpin i omvandlingen. Toppen därefter förekommer endast när vattenmängden är otillräcklig för total gelatinisering, och anses motsvara en form av "smältning" av icke-gelatiniserade stärkelsegranuler. För potatisstärkelse krävs minst fyra vattenmolekyler per glukosenhet för att gelatinisering över huvud taget skall ske, och fullständig gelatinisering kräver 14 molekyler vatten/glukosenhet. Motsvarande siffror för vetestärkelse är 4 resp 20 vattenmolekyler/glukosenhet.

Diagrammet visar hur mycket värme som måste tillföras vid olika temperaturer för att värma en blandning av 1 del vatten + 1 del vätestärkelse. En topp i diagrammet visar att det pågår en energikrävande process vid den aktuella temperaturen.

Gelatiniseringstemperaturen är relativt konstant medan temperaturen för den andra omvandlingen ökar med avtagande vattenhalt (när vattenhalten i vetestärkelse varierar från 35 % till 45 % minskar temperaturen från 107 °C till 88 °C). Under ca 30 % vatten förekommer ingen gelatinisering.

Vid ännu högre temperatur kan den tredje omvandlingen observeras. Denna omvandling är en slags "smältning" av amylos-lipidkomplexet, och omvandlingen är reversibel (omvändbar; som kan återgå till det ursprungliga tillståndet).

Stärkelsegelens åldrande

När en stärkelsegel lagras ändras den relativt snabbt på grund av tendensen till kristallisation. En gel med hög vattenhalt kan därför spricka, och geler med lägre vattenhalt, t ex ett brödinkråm, hårdnar vid lagring på grund av denna kristallisationsprocess. Kristallisationen går snabbast vid kylskåpstemperatur. Man bör därför inte lagra bröd i kylskåpet.

Kristallisationen tycks ske av amylopektin inuti de gelatiniserade granulerna. Processen är reversibel vilket bl a framgår av att bröd som blivit hårt kan "färskas upp" genom uppvärmning till ca 70 °C.

Polära lipiders effekt på stärkelsegelen

Lipider, med endast en kedja och en polär grupp, har drastiska effekter på stärkelsegeler. En krämliknande stärkelsegel med klistrig (lång) konsisten förlorar omedelbart sin klistrighet genom tillsats av en liten mängd monostearin utspädd i vatten. Orsaken till detta fenomen är bildning av amylos-lipidkomplex. Effekten av denna komplexbildning blir att amylosmolekylerna i gelens kontinuerliga medium (kemiska miljö, lösning) fälls ut. Komplexet förlorar nämligen sin vattenlöslighet vid en viss kritisk mängd av lipidmolekyler per amylosmolekyl. Monoglycerider används som funktionell tillsats just för att reducera klistrighet i bl a pastaprodukter och i potatispulver.

En annan effekt uppnås om lipiden tillsätts före gelatiniseringen.

Modifierad stärkelse

Det förekommer även vissa kemiska derivat (derivat = kemiskt förändrad variant) av stärkelse inom livsmedelsindustrin.

Kallsvällande stärkelse är en vanlig stärkelseform i pulverprodukter som skall kunna färdigställas direkt genom blandning med vatten, t ex välling-, sopp- och såspulver. Den utgörs helt enkelt av gelatiniserad stärkelse som torkats. När vatten sedan tillsätts återbildas stärkelsegelen momentant.

Ett flertal olika stärkelsetyper används inom livsmedelsindustrin. Potatisstärkelse ger en transparent gel och den bildar gel även vid mycket låga koncentrationer (ca 0,1 %). Vetestärkelse ger en ogenomskinlig gel, men till skillnad från potatisstär kelse krävs flera procent vetestärkelse för att man skall få en gel.

Om man vill åstadkomma en stabil, klar och tjockflytande lösning som inte sätter sig till en gel bör man använda arrowrotens speciella stärkelse.

Slutligen bör nämnas att huvuddelen av den stärkelse som tillverkas ur potatis och vete har tekniska användningar även utanför livsmedelsindustrin. Limning av papper är den dominerande användningen i vårt land, och etanoltillverkning är ett expanderande användningsområde ("Absolut" vodka bl. a.).

Maizenamjöl och annan stärkelse

Egenskaper

Andra namn på maizenamjöl är majsstärkelse, majsmjöl, maisena, majsenamjöl.

Maizenamjöl är ett rent stärkelsemjöl av majs. Majsmjöl mals av majskorn till mjöl och får en kornig konsistens. Det innehåller inte, som många andra mjölsorter, ämnet gluten. Gluten är ett växtprotein som finns i sädeslagen vete, råg och korn, som till 80% består av svårlösliga proteiner. Det är gluten som ger dessa mjöler deras bakegenskaper och jäsningbenägenhet. Pulvret knarrar karaktäristiskt när man gnider det mellan fingrarna.

Farmakopénamn är Maydis amylum, Amylum maidis. Majsstärkelse är så gott som ren stärkelse, vilket betyder amylos och amylopektin i olika proportioner. Halten amylos bestämmer grödans klibbighet. Mer amylos ger t.ex. hårt ris, mer amylopektin gör det mjukt och klibbigt.

Majsstärkelse är faktiskt olösligt i kallt vatten, men är däremot kraftigt vattenupptagande och kan svälla 10-100 gånger sin volym. Vid upphettning löser sig molekylerna och man får en klar lösning. Det är vad som sker när man kokar kräm.

Framställning

Majs har odlats och varit en viktig gröda i delar av Europa ända sedan 1500-talet men dess stärkelse var den sista som fick större spridning jämfört med stärkelse från vete, potatis och ris. Idag är odling av särskilda stärkelserika majssorter och framställningen av stärkelse storindustri i USA. Varje land har använt den råvara man haft bäst tillgång till för att utvinna stärkelse. I södra och mellersta Europa har det varit vete, i norra Europa potatis, i England och Asien ris och i USA majs. Idag är stärkelse en grundbult i industrin, råvara för framställning av allt från socker och alkohol till plaster.

Kornen av majsstärkelse är mindre än korn av potatisstärkelse.

Stärkelse är växternas vanligaste kolhydrat (andra är socker, dextrin och cellulosa). Det är en omvandlad form av socker som bildas i växternas gröna delar och lagras i rötter, knölar och frön som reservnäring för att vid behov brytas ner till lösliga transportabla sockerarter igen.

Principen för att få ut stärkelsen är densamma för alla sorter. Först sker sönderdelning där mekaniska metoder såsom krossning och mosning har använts i årtusenden. Idag kan man bryta ner växtmaterialet på kemisk väg, t. ex. med alkalier. Sedan sker urlakning, där massan lakas ur i vatten och den lösgjorda stärkelsen får sjunka till botten eller centrifugeras bort. Därefter sker blekning där stärkelsepulvret efter torkning och siktning bleks i sol eller kemiskt.

Specialbehandling kan sedan läggas till, stärkelsen kan modifieras kemiskt, t. ex. för att tjockna vid önskad temperatur och pH i olika typer av livsmedel. Modifieringarna består i att stärkelsen behandlas med syror eller alkalier, bleks eller oxideras för att få speciella egenskaper och kunna användas för speciella produkter, t.ex. för att livsmedlet ska tjockna efter viss tid eller vid en viss temperatur eller ska klara djupfrysning och snabb upphettning.

Majskorn innehåller 50-75 % stärkelse, som utvinns efter majsolja. Processen börjar med att kornen läggs i varmt vatten med lite svavelsyra. Majsstärkelse har kantiga, rätt små korn (15-20 μm). Det förklistras vid 75°, och bildar då en tjock lösning (stärkelseklister) som kan användas som just klister.

Majsstärkelse bör förvaras i slutet kärl och skyddat mot fukt. När stärkelsen blandats med vatten måste den konserveras, om inte annat så för att bakterier bryter ner geléet. 0,5 % salicylsyra hindrar stärkelseblandningar från att "surna".

Ett beprövat sätt att kontrollera om ett ämne innehåller stärkelse är att hälla svag jod-lösning på den (5 droppar jodsprit i 1 dl vatten). Jodlösningen är rödbrun och om ämnet innehåller stärkelse blir den blåsvart.

Aggregationsformer

Ämnen kan förekomma som fasta, vätskor eller gaser. Dessa tillstånd kallas aggregationsformer. Man kan likna aggregationsformerna med olika tilstånd hos majskorn:

  • Fast form: Atomerna/molekylerna sitter fast på bestämda platser, tätt som på en majskolv
  • Flytande form: Atomerna/molekylerna rör sig men är i kontakt med varandra, som popcorn i en kastrull
  • Gasform: Atomerna/molekylerna far runt hur som helst, som popcorn när de poppar.

Maizenans "aggregationsform"

Blandningen av Maizena och vatten är inte i strikt mening en aggregationsform, eftersom det är en uppslamning av fasta stärkelsekorn och flytande vatten. Inte desto mindre kan blandningens egenskaper jämföras med vätska och fast form.

Maizenablandningen i vila eller vid långsam omrörning är i flytande form. Stärkelsekornen har lagt sig tillrätta och är omgivna av vatten som "smörjmedel". När skjuvhastigheten ökar (skjuvning = rörelsen när kornen glider förbi varandra) hamnar stärkelsekorn på tvärs så att att de blockerar rörelsen. Det gör att blandningen upplevs som hård och i fast form.

Reologi

Reologi är läran om materiens flyt- och deformationsegenskaper. Begreppet reologi kan beskrivas med viskositetsmätningar, karakterisering av flödesbeteende samt bestämning av materialets struktur. Ordet reologi kommer från det grekiska ordet rheos som betyder flyta. Inom livsmedelsindustrin används reologin för att beskriva produkternas konsistens vilken kan delas upp i viskositet och elasticitet. Viskositeten anger sambandet mellan kraft och deformationshastighet (hur snabbt något byter form). Elasticiten anger sambandet mellan kraft och deformationens storlek (uttänjning), som när man sträcker på ett gummiband.

Newtonska vätskor har en konstant viskositet oberoende av skjuvhastigheten som den utsätts för. Däremot kan Newtonska vätskors viskositet vara olika vid olika temperatur.

Viskositeten hos icke-Newtonska vätskor är både beroende av skjuvhastigheten och temperaturen. De flesta flytande livsmedel är icke-Newtonska skjuvtunnande vätskor vilket betyder att dess viskositet minskar när man snabbt rör om i den. En sådan vätska sägs vara tixotrop. Ett par exempel på tixotropa material är målarfärg och mejeriprodukter. Motsatsen, när snabb omrörning leder till ökad viskositet, benämns som en reopektisk vätska. Oljor är reopektiska vätskor.




Flera Gå till: Referenser


Aggregationsform
Att göra bly Att göra bly
Avdunstning och temperatur Avdunstning och temperatur
Badbomber Badbomber
Bensinbrand Bensinbrand
Bestämning av antalet kristallvatten i kopparsulfat Bestämning av antalet kristallvatten i kopparsulfat
Bjud din jäst på mat Bjud din jäst på mat
Blåsa ballong med hjälp av PET-flaska Blåsa ballong med hjälp av PET-flaska
Brus-raketen Brus-raketen
Den brinnande sedeln Den brinnande sedeln
Den bästa bulldegen Den bästa bulldegen
Den frysande bägaren Den frysande bägaren
Den tillknycklade plåtburken Den tillknycklade plåtburken
Diffusionshastigheten hos ammoniak respektive väteklorid - en jämförelse Diffusionshastigheten hos ammoniak respektive väteklorid - en jämförelse
DNA ur kiwi DNA ur kiwi
Elda stålull Elda stålull
Eldprovet Eldprovet
En märklig planta En märklig planta
Flyter isen i matoljan? Flyter isen i matoljan?
Framkalla fingeravtryck med jodånga Framkalla fingeravtryck med jodånga
Frigolit i aceton Frigolit i aceton
Fryspunktsnedsättning Fryspunktsnedsättning
Förtenning Förtenning
Gasvolym och temperatur Gasvolym och temperatur
Gore-Tex, materialet som andas Gore-Tex, materialet som andas
Gör ditt eget läppcerat Gör ditt eget läppcerat
Gör ett avtryck från papper till stearin Gör ett avtryck från papper till stearin
Hockey-visir Hockey-visir
Hur fungerar en torrboll? Hur fungerar en torrboll?
Hur gör man kakan porös? Hur gör man kakan porös?
Hur kan man göra kläder av plast? Hur kan man göra kläder av plast?
Hur mycket vatten finns i maten? Hur mycket vatten finns i maten?
Hur smakar salmiak? Hur smakar salmiak?
Kallrörd vaniljkräm och saliv Kallrörd vaniljkräm och saliv
Kan man tapetsera med abborrar? Kan man tapetsera med abborrar?
Kemi i en brustablett Kemi i en brustablett
Kemisk jämvikt hos ett osynligt bläck Kemisk jämvikt hos ett osynligt bläck
Kemiskt snöfall Kemiskt snöfall
Koka Cola Koka Cola
Koka knäck Koka knäck
Koka vatten i en spruta Koka vatten i en spruta
Kondomen i flaskan Kondomen i flaskan
Kristallodling Kristallodling
Kristallvatten i kopparsulfat Kristallvatten i kopparsulfat
Ljuset under glaset Ljuset under glaset
Luft Luft
Luftfuktighet och rostbildning Luftfuktighet och rostbildning
Lödtenn 60 Lödtenn 60
Löslighet och pH - En extraktion Löslighet och pH - En extraktion
Maizena gör motstånd Maizena gör motstånd
Matoljans viskositet och omättade fettsyror Matoljans viskositet och omättade fettsyror
Mentos-pastiller i kolsyrad läsk Mentos-pastiller i kolsyrad läsk
Molnet i flaskan Molnet i flaskan
Myggmedel - hur funkar det? Myggmedel - hur funkar det?
Osynlig gas Osynlig gas
Pektin och marmeladkokning Pektin och marmeladkokning
Platta yoghurtburkar Platta yoghurtburkar
Popcorn Popcorn
Salta isen Salta isen
Saltat islyft Saltat islyft
Slime Slime
Släcka fett på rätt sätt Släcka fett på rätt sätt
Smältpunkten för legeringen lödtenn Smältpunkten för legeringen lödtenn
Snöflingeskådning Snöflingeskådning
Studsboll Studsboll
Stärkelse och vatten - fast eller flytande? Stärkelse och vatten - fast eller flytande?
Syrehalten i luft Syrehalten i luft
Tillverka ditt eget läppstift Tillverka ditt eget läppstift
Tillverka en parfym och gör doftande skraplotter Tillverka en parfym och gör doftande skraplotter
Tillverka papperslim Tillverka papperslim
Tänd ett släckt ljus med hjälp av röken Tänd ett släckt ljus med hjälp av röken
Utfällning av aluminium Utfällning av aluminium
Utsaltning av alkohol i vatten Utsaltning av alkohol i vatten
Vad händer då något brinner? Vad händer då något brinner?
Vad händer när degen jäser? Vad händer när degen jäser?
Varför kan man steka i smör och olja men inte i lättprodukter? Varför kan man steka i smör och olja men inte i lättprodukter?
Varför slipper bilen varma yllekläder på vintern? Varför slipper bilen varma yllekläder på vintern?
Varför smäller inte ballongen? Varför smäller inte ballongen?
Vattenvulkan Vattenvulkan
Vispa grädde Vispa grädde
Värma med ljus - bra eller dåligt? Värma med ljus - bra eller dåligt?
Värmeutvidgning Värmeutvidgning
Ägget i flaskan Ägget i flaskan
Älskling, jag krympte ballongen Älskling, jag krympte ballongen

Kolhydrater
Bjud din jäst på mat Bjud din jäst på mat
Blev disken ren? Blev disken ren?
Bränna papper Bränna papper
Coca-Cola vs Coca-Cola light Coca-Cola vs Coca-Cola light
Den bästa bulldegen Den bästa bulldegen
Elektrofores av grön hushållsfärg Elektrofores av grön hushållsfärg
Framställ låglaktosmjölk Framställ låglaktosmjölk
Gelégodis i vatten Gelégodis i vatten
Gör din egen limfärg Gör din egen limfärg
Hur gör man kakan porös? Hur gör man kakan porös?
Indikatorpärlor Indikatorpärlor
Innehåller koksaltet jod? Innehåller koksaltet jod?
Kallrörd vaniljkräm och saliv Kallrörd vaniljkräm och saliv
Kemisk klocka med jod Kemisk klocka med jod
Koka Cola Koka Cola
Koka knäck Koka knäck
Maizena gör motstånd Maizena gör motstånd
Mentos-pastiller i kolsyrad läsk Mentos-pastiller i kolsyrad läsk
Popcorn Popcorn
Stärkelse och vatten - fast eller flytande? Stärkelse och vatten - fast eller flytande?
Tillverka din egen deodorant Tillverka din egen deodorant
Tillverka Falu rödfärg enligt gammalt recept Tillverka Falu rödfärg enligt gammalt recept
Tillverka tomtebloss Tillverka tomtebloss
Varför kan man steka i smör och olja men inte i lättprodukter? Varför kan man steka i smör och olja men inte i lättprodukter?
Varför mörknar en banans skal? Varför mörknar en banans skal?
Äta frusen potatis Äta frusen potatis

Livsmedel
Bjud din jäst på mat Bjud din jäst på mat
Blev disken ren? Blev disken ren?
Blå himmel och röd solnedgång Blå himmel och röd solnedgång
Coca-Cola vs Coca-Cola light Coca-Cola vs Coca-Cola light
Den bästa bulldegen Den bästa bulldegen
Diska med äggula Diska med äggula
Doft och stereoisomeri Doft och stereoisomeri
Enzymaktivitet i ananas Enzymaktivitet i ananas
Enzymkinetik för katalas Enzymkinetik för katalas
Flyter isen i matoljan? Flyter isen i matoljan?
Framställ låglaktosmjölk Framställ låglaktosmjölk
Fruktköttet får solbränna Fruktköttet får solbränna
Fruktmörade proteiner Fruktmörade proteiner
Gelégodis i vatten Gelégodis i vatten
Göra lim av kasein Göra lim av kasein
Hur gör man kakan porös? Hur gör man kakan porös?
Hur moget är äpplet? Hur moget är äpplet?
Hur mycket vatten finns i maten? Hur mycket vatten finns i maten?
Höna med gummiben? Höna med gummiben?
Indikatorpärlor Indikatorpärlor
Kallrörd vaniljkräm och saliv Kallrörd vaniljkräm och saliv
Kan man tapetsera med abborrar? Kan man tapetsera med abborrar?
Kemi i en brustablett Kemi i en brustablett
Kemisk klocka med jod Kemisk klocka med jod
Koka Cola Koka Cola
Koka knäck Koka knäck
Maizena gör motstånd Maizena gör motstånd
Majonnäs - en emulsion Majonnäs - en emulsion
Massverkans lag och trijodidjämvikten Massverkans lag och trijodidjämvikten
Mentos-pastiller i kolsyrad läsk Mentos-pastiller i kolsyrad läsk
Modellmassa av mjölk Modellmassa av mjölk
Olja som lösningsmedel Olja som lösningsmedel
Osmos i ett ägg Osmos i ett ägg
Pektin och marmeladkokning Pektin och marmeladkokning
Regnbågens färger med Rödkåls-indikator Regnbågens färger med Rödkåls-indikator
Rengöra silver Rengöra silver
Skär sig majonnäsen? Skär sig majonnäsen?
Släcka fett på rätt sätt Släcka fett på rätt sätt
Syror och baser i konsumentprodukter Syror och baser i konsumentprodukter
Testa C-vitamin i maten Testa C-vitamin i maten
Tillverka papperslim Tillverka papperslim
Utvinna järn ur järnberikade flingor Utvinna järn ur järnberikade flingor
Vad händer när degen jäser? Vad händer när degen jäser?
Vad innehåller mjölk? Vad innehåller mjölk?
Vad är det i saltet som smakar salt? Vad är det i saltet som smakar salt?
Varför kan man steka i smör och olja men inte i lättprodukter? Varför kan man steka i smör och olja men inte i lättprodukter?
Varför mörknar en banans skal? Varför mörknar en banans skal?
Varför svider det i ögonen när man skalar lök? Varför svider det i ögonen när man skalar lök?
Vispa grädde Vispa grädde
Älskling, jag krympte ballongen Älskling, jag krympte ballongen
Äta frusen potatis Äta frusen potatis

Löslighet
Att vara kemisk detektiv Att vara kemisk detektiv
Badbomber Badbomber
Blandningar av lösningsmedel Blandningar av lösningsmedel
Blå himmel och röd solnedgång Blå himmel och röd solnedgång
Brus-raketen Brus-raketen
Cyanotypi - den gammeldags blåkopian Cyanotypi - den gammeldags blåkopian
Den omöjliga tvålen - den är preparerad! Den omöjliga tvålen - den är preparerad!
Diska med äggula Diska med äggula
DNA ur kiwi DNA ur kiwi
Ett gammalt tvättmedel, del 2: Tvål ur saltet Ett gammalt tvättmedel, del 2: Tvål ur saltet
Ett målande experiment - att rengöra en målarpensel Ett målande experiment - att rengöra en målarpensel
Flaskor mun mot mun Flaskor mun mot mun
Framkalla fingeravtryck med jodånga Framkalla fingeravtryck med jodånga
Framställ en detergent Framställ en detergent
Framställ väldoftande luktämnen Framställ väldoftande luktämnen
Frigolit i aceton Frigolit i aceton
Fryspunktsnedsättning Fryspunktsnedsättning
Färga ullgarn med svampar Färga ullgarn med svampar
Färgämnen i M&M Färgämnen i M&M
Försvinnande bläck Försvinnande bläck
Gummi och lösningsmedel Gummi och lösningsmedel
Gör ditt eget läppcerat Gör ditt eget läppcerat
Gör ett avtryck från papper till stearin Gör ett avtryck från papper till stearin
Gör hårt vatten mjukt Gör hårt vatten mjukt
Hur fungerar en torrboll? Hur fungerar en torrboll?
Hur smakar salmiak? Hur smakar salmiak?
Indikatorpärlor Indikatorpärlor
Kan man tapetsera med abborrar? Kan man tapetsera med abborrar?
Kemi i en brustablett Kemi i en brustablett
Kemisk vattenrening Kemisk vattenrening
Kemiskt snöfall Kemiskt snöfall
Klorofyllets röda fluorescens Klorofyllets röda fluorescens
Kristallodling Kristallodling
Ljuset under glaset Ljuset under glaset
Luftfuktighet och rostbildning Luftfuktighet och rostbildning
Löslighet och pH - En extraktion Löslighet och pH - En extraktion
Maizena gör motstånd Maizena gör motstånd
Majonnäs - en emulsion Majonnäs - en emulsion
Mentos-pastiller i kolsyrad läsk Mentos-pastiller i kolsyrad läsk
Målarfärgens vattengenomsläpplighet Målarfärgens vattengenomsläpplighet
När flyter potatisen? När flyter potatisen?
Olja som lösningsmedel Olja som lösningsmedel
Pelargonens färg Pelargonens färg
pH i kokt mineralvatten pH i kokt mineralvatten
Salta isen Salta isen
Studsboll Studsboll
Såpbubblor Såpbubblor
Tillverka din egen tvål, del 1: Själva tvålen Tillverka din egen tvål, del 1: Själva tvålen
Tillverka din egen tvål, del 2: Parfymera och färga tvålen Tillverka din egen tvål, del 2: Parfymera och färga tvålen
Tillverka en parfym och gör doftande skraplotter Tillverka en parfym och gör doftande skraplotter
Tillverka papperslim Tillverka papperslim
Tillverka rengöringskräm Tillverka rengöringskräm
Trolleri med vätskor Trolleri med vätskor
Tvätta i hårt vatten Tvätta i hårt vatten
Utfällning av aluminium Utfällning av aluminium
Utsaltning av alkohol i vatten Utsaltning av alkohol i vatten
Vad innehåller mjölk? Vad innehåller mjölk?
Vad är skillnaden mellan maskin- och handdiskmedel? Vad är skillnaden mellan maskin- och handdiskmedel?
Varför färgas textiler olika? Varför färgas textiler olika?
Varför slipper bilen varma yllekläder på vintern? Varför slipper bilen varma yllekläder på vintern?
Varför svider det i ögonen när man skalar lök? Varför svider det i ögonen när man skalar lök?
Växtfärga med rödbetor enligt receptet från Västerbotten Växtfärga med rödbetor enligt receptet från Västerbotten

Struktur
Bensinbrand Bensinbrand
Bestämning av antalet kristallvatten i kopparsulfat Bestämning av antalet kristallvatten i kopparsulfat
Blev disken ren? Blev disken ren?
Bränna papper Bränna papper
DNA ur kiwi DNA ur kiwi
Doft och stereoisomeri Doft och stereoisomeri
Ett lysande experiment - Kemiluminiscens Ett lysande experiment - Kemiluminiscens
Flyter isen i matoljan? Flyter isen i matoljan?
Framställ låglaktosmjölk Framställ låglaktosmjölk
Frigolit i aceton Frigolit i aceton
Fryspunktsnedsättning Fryspunktsnedsättning
Färgämnen i M&M Färgämnen i M&M
Förtenning Förtenning
Gummi och lösningsmedel Gummi och lösningsmedel
Gummibandets elasticitet Gummibandets elasticitet
Hur fungerar en torrboll? Hur fungerar en torrboll?
Hur kan man göra kläder av plast? Hur kan man göra kläder av plast?
Identifiera plasten Identifiera plasten
Indikatorpärlor Indikatorpärlor
Innehåller koksaltet jod? Innehåller koksaltet jod?
Kallrörd vaniljkräm och saliv Kallrörd vaniljkräm och saliv
Kemiskt snöfall Kemiskt snöfall
Kristallodling Kristallodling
Kristallvatten i kopparsulfat Kristallvatten i kopparsulfat
Löslighet och pH - En extraktion Löslighet och pH - En extraktion
Maizena gör motstånd Maizena gör motstånd
Majonnäs - en emulsion Majonnäs - en emulsion
Matoljans viskositet och omättade fettsyror Matoljans viskositet och omättade fettsyror
Myggmedel - hur funkar det? Myggmedel - hur funkar det?
När 1 plus 1 inte är 2 När 1 plus 1 inte är 2
När fungerar enzymet bäst? När fungerar enzymet bäst?
Olja som lösningsmedel Olja som lösningsmedel
Permanenta håret Permanenta håret
pH-beroende avfärgning av rödkål pH-beroende avfärgning av rödkål
pH-förändringar vid fotosyntes pH-förändringar vid fotosyntes
Reaktionshastighet med permanganat Reaktionshastighet med permanganat
Släcka fett på rätt sätt Släcka fett på rätt sätt
Snöflingeskådning Snöflingeskådning
Studsboll Studsboll
Undersök en- och flervärda alkoholer Undersök en- och flervärda alkoholer
Utsaltning av alkohol i vatten Utsaltning av alkohol i vatten
Varför färgas textiler olika? Varför färgas textiler olika?
Varför kan man steka i smör och olja men inte i lättprodukter? Varför kan man steka i smör och olja men inte i lättprodukter?
Varför mörknar en banans skal? Varför mörknar en banans skal?
Värmeutvidgning Värmeutvidgning

Viskositet
DNA ur kiwi DNA ur kiwi
Koka knäck Koka knäck
Maizena gör motstånd Maizena gör motstånd
Matoljans viskositet och omättade fettsyror Matoljans viskositet och omättade fettsyror
Pektin och marmeladkokning Pektin och marmeladkokning
Platta yoghurtburkar Platta yoghurtburkar
Slime Slime
Stärkelse och vatten - fast eller flytande? Stärkelse och vatten - fast eller flytande?
Såpbubblor Såpbubblor
Undersök en- och flervärda alkoholer Undersök en- och flervärda alkoholer

Vätebindning
Avdunstning och temperatur Avdunstning och temperatur
Blandningar av lösningsmedel Blandningar av lösningsmedel
Bränna papper Bränna papper
Den brinnande sedeln Den brinnande sedeln
DNA ur kiwi DNA ur kiwi
Frigolit i aceton Frigolit i aceton
Färga ullgarn med svampar Färga ullgarn med svampar
Färgämnen i M&M Färgämnen i M&M
Hockey-visir Hockey-visir
Hur kan man göra kläder av plast? Hur kan man göra kläder av plast?
Hur smakar salmiak? Hur smakar salmiak?
Kan man tapetsera med abborrar? Kan man tapetsera med abborrar?
Kristallvatten i kopparsulfat Kristallvatten i kopparsulfat
Löslighet och pH - En extraktion Löslighet och pH - En extraktion
Maizena gör motstånd Maizena gör motstånd
När 1 plus 1 inte är 2 När 1 plus 1 inte är 2
Pektin och marmeladkokning Pektin och marmeladkokning
Permanenta håret Permanenta håret
Salta isen Salta isen
Saltat islyft Saltat islyft
Slime Slime
Snöflingeskådning Snöflingeskådning
Studsboll Studsboll
Superabsorbenter i blöjor Superabsorbenter i blöjor
Såpbubblor Såpbubblor
Utsaltning av alkohol i vatten Utsaltning av alkohol i vatten
Varför färgas textiler olika? Varför färgas textiler olika?
Varför slipper bilen varma yllekläder på vintern? Varför slipper bilen varma yllekläder på vintern?
Visa ytspänning med kanel Visa ytspänning med kanel
Växtfärga med rödbetor enligt receptet från Västerbotten Växtfärga med rödbetor enligt receptet från Västerbotten



Referenser Gå till: Introduktion

  1. Kåre Larsson och Bo Furugren, Livsmedelsteknologi - Kemiska grunder, 1995, Avdelningen för livsmedelsteknologi, Lunds universitet.
  2. Lillemor Abrahamsson, Agneta Andersson, Wulf Becker, Näringslära för högskolan, 2006, Liber AB, Stockholm.
  3. Östen Dahlgren, Laga mat, 1994, Liber utbildning, Stockholm.
  4. Reologi, Konstruktörslotsen, IVF Industriforskning och utveckling AB
    http://lotsen.ivf.se/?path=/KonsLotsen/Bok/appendix4/Limformer.html%23reologi (2006-06-20)
  5. Reologi, Jonas Johansson, Per Johan Nylén, Jenny Sjöholm, Ranko Velagic, Chalmers
    http://www.mat.chalmers.se/kurser/mpm065/reologi.pdf (2006-06-20)
  6. Rheology, University of Alberta
    http://www.afns.ualberta.ca/Courses/Nufs403/PDFs/chapter3.pdf (2006-06-20)
  7. Sammanfattning (laboration i reologi), "Jon, Björn och Ida"
    http://www.acc.umu.se/~joun/Reologi.htm (2006-06-20)
  8. Professor vatten, Uppsala vattencentrum
    http://www.uvc.uu.se/professorvatten (2006-10-06)
  9. Stärkelser och mjöler, Shenet
    http://www.shenet.se/ravaror/starkelse.html (2006-10-10)
  10. The Page That Dripped Slime, Bizarre Stuff
    http://www.bizarrelabs.com/slime.htm (2006-06-20)
  11. Non-Newtonian Glop, Steve Spangler Science
    http://www.stevespanglerscience.com/experiment/00000047 (2006-10-10)
  12. Amazing Liquid (A video of the very unusual behavior of cornstarch mixed with water),
    http://www.youtube.com/watch.php?v=CH6-2UizHfI&search=science (2006-10-10)
  13. Starch Structure, Nitin C Nowjee, University of Cambridge
    http://www.cheng.cam.ac.uk/research/groups/polymer/RMP/nitin/Starchstructure.html (2006-10-10)
  14. Starch, Martin Chaplin, Water Structure and Behaviour
    http://www.lsbu.ac.uk/water/hysta.html (2006-10-10)
  15. Starch, Food Resource, Oregon State University
    http://food.oregonstate.edu/learn/starch.html (2006-10-10)
  16. Starch Gelatinization, Food Resource, Oregon State University
    http://food.oregonstate.edu/starch/lecture.html (2006-10-10)
  17. Temperatures of Starches, Food Resource, Oregon State University
    http://food.oregonstate.edu/starch/temp.html (2006-10-10)
  18. Resistant Starch - A Review, Food Science and Food Safety
    http://members.ift.org/NR/rdonlyres/173B36CE-315B-4413-A596-8F5E569676B1/0/crfsfsv5n1p117.pdf (2006-10-06)
  19. Main Page, Wikipedia
    http://en.wikipedia.org/wiki/Main_Page (2006-05-12)
    • Rheology
      http://en.wikipedia.org/wiki/Rheology (2006-06-20)
    • Non-Newtonian fluid
      http://en.wikipedia.org/wiki/Non-Newtonian_fluid (2006-06-20)
    • Viscosity
      http://en.wikipedia.org/wiki/Viscosity (2006-06-20)
    • Rheopecty
      http://en.wikipedia.org/wiki/Rheopecty (2006-06-20)
    • Thixotropy
      http://en.wikipedia.org/wiki/Thixotropy (2006-06-20)
    • Plasticity
      http://en.wikipedia.org/wiki/Plasticity (2006-06-20)
    • Viscoelasticity
      http://en.wikipedia.org/wiki/Viscoelasticity (2006-06-20)
    • Water
      http://en.wikipedia.org/wiki/Hydroxyl (2006-10-06)
    • Hydroxyl
      http://en.wikipedia.org/wiki/Hydroxyl (2006-10-06)
    • Starch
      http://en.wikipedia.org/wiki/Starch (2006-10-06)
    • Cornstarch
      http://en.wikipedia.org/wiki/Cornstarch (2006-10-06)
    • Arrowroot
      http://en.wikipedia.org/wiki/Arrowroot (2006-10-06)
    • Amylose
      http://en.wikipedia.org/wiki/Amylose (2006-10-06)
    • Amylopectin
      http://en.wikipedia.org/wiki/Amylopectin (2006-10-06)
    • Maize
      http://en.wikipedia.org/wiki/Maize (2006-10-06)




[ Tillbaka till start | Tillbaka till experimenten ]


Skol-Kemi är en satsning av kemi-institutionen vid Umeå Universitet.

Kontaktperson: Svante Åberg, Analytisk Kemi, Umeå Universitet, 901 87 Umeå.
E-mail: Svante.Aberg@chem.umu.se
Telefon: 090-786 54 84

© Copyright, Svante Åberg, 1998. All rights reserved.