Introduktion
Riktlinjer
Säkerhet

Materiel
Förarbete
Utförande
Förklaring
Bakgrundsfakta
Fler experiment
Referenser


[ Tillbaka till start | Tillbaka till experimenten ]
[ Utskriftsvänlig version (nytt fönster) ]


Citronbatteri

Av: Bengt Johansson


Tid för förberedelser: 10 minuter Tid för genomförandet: 40 minuter
Antal tillfällen: 1 Svårighetsgrad: Kräver viss labvana
Säkerhetsfaktor: Ofarligt

Introduktion Gå till: Riktlinjer

Experimentet går ut på att framställa en galvanisk cell (ett batteri). I det här fallet används citroner för att bygga batteriet.




Riktlinjer Gå till: Säkerhet

Laborationen är lämplig att utföra som grupparbete. Arbeta gärna i grupper om två.




Säkerhet Gå till: Materiel

Laborationen är helt ofarlig ur materialsynpunkt. Försiktighet bör iakttas vid användning av skalpell.

Materielen kan återanvändas förutom citronen som är biologiskt nedbrytbar och därför kan slängas i vanliga soporna.




Materiel Gå till: Förarbete

  • 4 st färska citroner
  • 4 st kopparbleck, c:a 5x8 cm
  • 4 st zinkbleck
  • 10 st krokodilklämmor
  • 6 st labbkablar
  • 1 st lysdiod
  • 1 st universalinstrument
  • 1 st kniv



Förarbete Gå till: Utförande

Inget förarbete




Utförande Gå till: Förklaring

  1. Skär två djupa snitt i var och en av de 4 citronerna med kniven och sätt ned ett kopparbleck och ett zinkbleck i varje citron. Se till att blecken inte kommer i kontakt med varandra.
  2. Koppla samman de 4 citronerna i en följd med hjälp av labkablarna och krokodilklämmorna. Ordningsföljden är viktig. Se till att kopparblecket på en citron alltid kopplas till zinkblecket på nästa.
  3. Koppla nu det lediga kopparblecket i en änden på citronbatteriet till en lysdiod. Observera att kopparblecken är pluspol och ska kopplas till rätt ben på lysdioden. Om du är osäker vilket ben på lysdioden som är plus-sida så kan du använda diodtest på ett universalinstrument för att ta reda på det.
  4. Koppla det lediga zinkblecket i andra änden av citronbatteriet till det andra benet på lysdioden. Kretsen är nu sluten och lysdioden bör lysa.
  5. Du kan nu komplettera mätningen genom att använda universalinstrumentet för att se hur hög spänning de är mellan ändarna på citronbatteriet. Normalt är den cirka 1 volt per citron, dvs. 4 volt totalt.
Uppkopplingen av citronbatteriet
Bild: © Svante Åberg

Variation

Även andra frukter kan fungera, men citroner är bra eftersom de innehåller mycket vatten och är sura, vilket gör att de leder ström bra.




Förklaring Gå till: Bakgrundsfakta

När ett metallbleck kommer i kontakt med en vattenlösning uppstår en elektrokemisk jämvikt där elektroner ingår. Beroende på jämviktens läge är tendensen att avge eller ta emot elektroner olika. Zink är villigare att avge elektroner än koppar och blir därför minuspol och koppar blir pluspol.

Citronen innehåller mycket vatten och dessutom lösta ämnen som kan delta i den elektrokemiska reaktionen. Genom att vattnet i citronerna leder ström får man en sluten strömkrets när ledningarna kopplas till lysdioden.

När flera citroner kopplas i serie adderas spänningarna så att den blir tillräckligt hög för att dioden ska lysa.




Bakgrundsfakta Gå till: Flera

Elektrokemiska reaktioner ger ström

Elektrisk energi har hög kvalitet

Kemisk energi finns bunden i ämnen som kan reagera kemiskt med varandra. Energin kan utvinnas antingen via en redoxreaktion som ger elektrisk ström i ett batteri eller via förbränning som ger värme. Elektrisk energi har högre kvalitet än värme eftersom det kan användas till så mycket, både att driva motorer, elektronisk utrustning och för att skapa värme. Dessutom kan elektrisk energi transporteras i ledningar eller lagras i bärbara batterier. Värmeenergi däremot är svår att använda till något annat än just värme. Nackdelen med förbränning är också att den ger luftföroreningar, som kväveoxider, oförbrända kolväten och sotpartiklar.

Reduktion och oxidation sker samtidigt

Ordet redoxreaktion sammanfattar reduktion och oxidation. Dessa två delreaktioner måste alltid ske samtidigt. Reduktion innebär att ett ämne tar upp elektroner och oxidation att det avger elektroner. Upptagandet och avgivandet av elektroner kan vara fullständigt eller partiellt.

När t.ex. zink reagerar enligt formeln Zn(s) " Zn2+ + 2e-, så avges elektronerna fullständigt så att man får en jon. Samtidigt sker en reduktion någonstans där de avgivna elektronerna från zinken förbrukas. Det kan t.ex. vara syre löst i vattnet som kopparblecket är i kontakt med som reagerar enligt formeln O2 + 2 H2O + 4 e- " 4 OH-.

När kol förbränns i luft så oxideras kolet, men elektronerna hoppar inte över helt till syret, utan förskjuts bara så att elektronparbindningen mellan kolet och syret blir polär.

Vid elektrokemiska reaktioner så är det möjligt att låta reduktionen och oxidationen ske på olika ställen, men då krävs att laddningar kan transporteras mellan platserna. Det är nämligen inte möjligt att samla stora mängder negativa laddningar på ett ställe och positiva på ett annat. De negativa joner som bildas vid katoden och de positiva som bildas vid anoden måste kunna vandra genom den elektriskt ledande lösningen (elektrolyten). Dessutom måste elektronerna som tas upp respektive avges vid metallblecken ledas via en elektrisk ledning för att få en sluten strömkrets. Detta är nödvändigt för laddningarna ska kunna utjämnas.

Reaktionerna i citronbatteriet

I princip är citronbatteriet ett galvaniskt element innehållande två halvceller med gemensam elektrolytlösning.
Bild: © Svante Åberg

Ett citronbatteri med zink och koppar fungerar som ett galvaniskt element med två halvceller som har en gemensam elektrolyt. Den ena halvcellen är zink/citronsaft den andra är koppar/citronsaft.

I kontakten mellan en metall och en lösning så uppstår ett potentialsprång, dvs. det skiljer i energinivån hos metallen och lösningen. Men eftersom potentialsprånget är olika beroende på vilken metall det är, så får man en potentialskillnad mellan metallerna. Potentialhoppen hör samman med redoxjämvikter vid respektive elektrod. Zinken oxideras (avger elektroner) till zinkjoner och går i lösning. Om en ledning kopplas mellan koppar- och zinkblecken så kommer de elektroner som avges av zinken att vandra genom ledningen till kopparblecket. Eftersom kopparen har en högre potential än zinken, så blir kopparen positiv pol och zinken negativ pol. Vid kopparblecket sker reduktion (elektroner tas upp). Kopparen kan inte själv reduceras, eftersom den redan är i reducerad form. Därför leds elektronerna vidare genom kopparen till något i lösningen som reduceras.

Oxidationen, den reaktion där ett ämne avger elektroner, sker vid anoden. I citronbatteriet är zinkblecket anod och vi får reaktionen Zn(s) " Zn2+ + 2e-. Zinkatomerna går i lösning som zinkjoner, men lämnar kvar sina elektroner i metallblecket. Överskottet av elektroner i metallblecket leds sedan bort via den elektriska ledningen i den yttre delen av strömkretsen.

Reduktionen, den reaktion där ett ämne tar upp elektroner, sker vid katoden. Det är inte lätt att veta vad som reduceras i citronbatteriet eftersom det finns så många ämnen i lösningen. En kandidat är dock reaktionen 2 H+ + 2 e " H2(g) eftersom citronsyran i saften gör att det finns gott om vätejoner. Elektronerna kommer från den elektriska ledningen i den yttre delen av strömkretsen till kopparblecket där de möter vätejonerna i vattenlösningen. Elektronerna hoppar över till vätejonerna och bildar vätgas.

Slutligen sker alltså jonvandring i elektrolyten så att zinkjoner och vätejoner vandrar från zinken mot kopparen och negativa joner i lösningen, t.ex. citrat, åt motsatt håll.

Galvaniska element - ett typexempel

Ett galvaniskt element med Zn/Zn2+ och Cu/Cu2+
Bild: © Svante Åberg

Hela uppställningen med anod, katod och elektrolyt kallas för ett galvaniskt element och är ett batteri där kemisk energi kan utvinnas som elektrisk energi. I ett galvaniskt element är den inneboende kemiska energin som kan utvinnas vid reaktionen som är drivkraften.

Galvaniska elementets utformning

Det finns ett flertal olika modeller för att bygga en galvanisk cell för labb och demo. Den galvaniska cellen, i vidstående figur, består av ett U-rör som är delat av en porös glasfilterskiva. Vänster skänkel innehåller en zinkstav nedsänkt i zinksulfatlösning. Den högra innehåller en kopparstav i kopparsulfatlösning. De båda metallstavarna är elektroder. Lösningarna hindras från att blandas med varandra genom den porösa skivan i cellen. Däremot kan jonvandring ske genom mellanväggen.

Reaktionerna

Om man kopplar in en amperemeter mellan elektroderna kommer man att kunna se att det flyter en ström i ytterledningen, när kretsen sluts. Strömmen går från kopparstaven till zinkstaven, d.v.s. elektroner rör sig i den motsatta riktningen, från zinkstaven mot kopparstaven. Zinkstaven bör alltså vara negativ i förhållande till kopparstaven. Elektroner frigörs således när zinkatomer i elektroden oxideras till zinkjoner, vilka går ut i lösningen. Vid kopparelektroden tar kopparjoner upp elektroner och reduceras till kopparatomer sam faller ut på kopparelektroden.

Reaktion vid zinkelektroden: Zn(s) " Zn2+ + 2e-

Reaktion vid kopparelektroden: Cu2+ + 2e- " Cu(s)

Den totala reaktionen i cellen blir då följande: Zn(s)+ Cu2+ " Zn2+ + Cu(s)

Reaktionen blir egentligen exakt densamma som om man skulle hälla zinkpulver i en kopparsulfatlösning, men här får man istället ut elektrisk energi.

Jonvandring i elektrolyten

När zink/koppar-cellen ger ström och urladdas ökar hela tiden koncentrationen av zinkjoner i U-rörets vänstra skänkel. Samtidigt minskar koncentrationen av kopparjoner i den högra skänkeln. Denna laddningsdifferens kompenseras av att negativt laddade joner vandrar mot minuspolen och positivt laddade joner mot pluspolen. Resultatet är alltså en mer koncentrerad zinksulfatlösning till vänster och en mer utspädd kopparsulfatlösning till höger.

Cellschema

För att slippa avbilda de praktiska arrangemangen när man beskriver en cell, som vi gjort här ovan, tecknar man den ofta i form av ett cellschema i stället:

- Zn(s) | Zn2+(1,0 ml/dm3) || Cu2+(1,0 ml/dm3) | Cu(s) +

Ett enkelt streck betyder gränsen mellan två faser, i detta fall mellan fast ämne och lösning. Två streck betyder i detta fall, den porösa skivan mellan de båda olika lösningarna. Inom parentes anges jonkoncentrationen. Normalt tecknas cellschemat med pluspolen till höger.

Elektrodpotentialer och cellspänning

Då man vill beräkna vilken spänning en galvanisk cell förväntas ge så använder man sig av en elektrodpotentialtabell. I denna kan man läsa av vad olika materialval, i elektroderna, förväntas ge för spänning. Man kan även se vilken av elektroderna som blir plus respektive minuspol i den aktuella kombinationen. Potentialen sträcker sig från negativa värden till positiva.

Tabellen anger normalpotentialer, dvs. vilken polspänning halvcellen har i förhållande till en normalvätgaselektrod. I tabellen skrivs alla reaktioner som reduktioner, även om reaktionerna kan gå åt motsatt håll. De angivna potentialerna gäller för 1-molariga lösningar av det ämnet som reduceras.

Normalpotentialer (Spänningsserien)
halvcellens reaktion normalpotential
Au+(aq) + e- « Au(s) +1,69 V
Ag+(aq) + e- « Ag(s) +0,80 V
Cu2+(aq) + 2 e- « Cu(s) +0,34 V
Fe2+(aq)+ 2 e- « Fe(s) -0,44 V
Al3+(aq) + 3 e- « Al(s) -1,68 V
O2(g) + 4 H+(aq) + 4 e- « 2H2O(l) +1,23 V
Fe3+(aq) + e- « Fe2+(aq) +0,77 V
2 H+(aq) + 2 e- « H2(g) 0 V
Zn2+(aq) + 2 e- « Zn(s) -0,76 V
Al3+(aq) + 3 e- « Al(s) -1,66 V
Mg2+(aq) + 2 e- « Al(s) -2,36 V
Na+(aq) + e- « Na(s) -2,71 V

Jämvikten kopparjoner/koppar har normalpotentialen 0,34 V och jämvikten zinkjoner/zink har normalpotentialen -1,76 V. Koppar är alltså den mer positiva av de två och skillnaden (0,34 V) - (-0,76 V) = 1,10 V blir den spänning som det galvaniska elementet har mellan polerna.

Ett vardagsexempel

Allmänt gäller för metallerna i serien att ju högre normalpotential jämvikten har, desto ädlare är metallen. I vardagen så utnyttjas detta bland annat på utombordsmotorer. På motorn på den del som ligger under vattnet så sitter det så kallade ”offeranoder”. Dessa består då av en metall som är mindre ädel än den som själva motorn är tillverkad av. Dessa kommer då att förbrukas på grund av galvaniska strömmar och därför måste dessa bytas med jämna mellanrum. Offeranoden korroderar först, eftersom den är oädel. Så länge som det finns kvar offeranodmaterial kommer motorn att vara skyddad från korrosion.

Alessandro Volta

Italienaren Alessandro Volta (175-1827) utnyttjade zink/kopparcellen som spänningskälla genom att seriekoppla flera sådana. Denna kallas efter honom Voltas stapel. Han använde sig inte av bägare med lösningar. Istället staplade han blecken på varandra, varvade med trasor, indränkta med utspädd svavelsyra eller natriumkloridlösning. Detta var de första användbara cellerna.

Voltas stapel fick mycket stor betydelse för utvecklingen av framförallt elektrokemin. Bland annat använde Berzelius Voltas stapel vid sina undersökningar av salter och Davy kunde framställa natrium och kalium ur hydroxiderna i smält form.

Elektrolysceller

Ifall man driver en elektrokemisk reaktion med hjälp av en pålagd yttre spänning så talar man om en elektrolyscell. Uppkopplingen med elektroder och elektrolyt är densamma, men det är drivkraften bakom reaktionen som skiljer.

Ackumulatorer

Ett uppladdningsbart batteri, ackumulator, fungerar som ett galvaniskt element medan det används och som elektrolyscell medan det laddas upp.




Flera Gå till: Referenser


Elektrolys
Citronbatteri Citronbatteri
Elektrofores av grön hushållsfärg Elektrofores av grön hushållsfärg
Indikatorpapper för plus och minus på batteriet Indikatorpapper för plus och minus på batteriet
Kemi med zinkjodid, del 2: Återbilda grundämnena elektrokemiskt Kemi med zinkjodid, del 2: Återbilda grundämnena elektrokemiskt
Rengöra silver Rengöra silver
Rostindikator visar var järnet rostar Rostindikator visar var järnet rostar
Tag bort rost med elektrisk ström Tag bort rost med elektrisk ström

Endoterm och exoterm
Avdunstning och temperatur Avdunstning och temperatur
Bestämning av antalet kristallvatten i kopparsulfat Bestämning av antalet kristallvatten i kopparsulfat
Citronbatteri Citronbatteri
Den brinnande sedeln Den brinnande sedeln
Den frysande bägaren Den frysande bägaren
Falu rödfärgspigment ur järnvitriol Falu rödfärgspigment ur järnvitriol
Fryspunktsnedsättning Fryspunktsnedsättning
Hur smakar salmiak? Hur smakar salmiak?
Karbidlampan Karbidlampan
Kemi i en plastpåse Kemi i en plastpåse
Kemi med zinkjodid, del 1: Framställning Kemi med zinkjodid, del 1: Framställning
Kemi med zinkjodid, del 2: Återbilda grundämnena elektrokemiskt Kemi med zinkjodid, del 2: Återbilda grundämnena elektrokemiskt
Kemisk jämvikt hos ett osynligt bläck Kemisk jämvikt hos ett osynligt bläck
Salta isen Salta isen
Saltat islyft Saltat islyft
Självantändning med glycerol och permanganat Självantändning med glycerol och permanganat

Energi
Anodisering och färgning av aluminium Anodisering och färgning av aluminium
Att göra bly Att göra bly
Avdunstning och temperatur Avdunstning och temperatur
Badbomber Badbomber
Bensinbrand Bensinbrand
Bestämning av antalet kristallvatten i kopparsulfat Bestämning av antalet kristallvatten i kopparsulfat
Blåsa ballong med hjälp av PET-flaska Blåsa ballong med hjälp av PET-flaska
Brus-raketen Brus-raketen
Bränna papper Bränna papper
Citronbatteri Citronbatteri
Cyanotypi - den gammeldags blåkopian Cyanotypi - den gammeldags blåkopian
Den brinnande sedeln Den brinnande sedeln
Den frysande bägaren Den frysande bägaren
Den tillknycklade plåtburken Den tillknycklade plåtburken
Eldprovet Eldprovet
Ett lysande experiment - Kemiluminiscens Ett lysande experiment - Kemiluminiscens
Falu rödfärgspigment ur järnvitriol Falu rödfärgspigment ur järnvitriol
Fryspunktsnedsättning Fryspunktsnedsättning
Hur gör man kakan porös? Hur gör man kakan porös?
Hur mycket vatten finns i maten? Hur mycket vatten finns i maten?
Hur smakar salmiak? Hur smakar salmiak?
Karbidlampan Karbidlampan
Kemi i en plastpåse Kemi i en plastpåse
Kemi med zinkjodid, del 1: Framställning Kemi med zinkjodid, del 1: Framställning
Kemi med zinkjodid, del 2: Återbilda grundämnena elektrokemiskt Kemi med zinkjodid, del 2: Återbilda grundämnena elektrokemiskt
Kemisk jämvikt hos ett osynligt bläck Kemisk jämvikt hos ett osynligt bläck
Kemisk klocka med jod Kemisk klocka med jod
Koka vatten i en spruta Koka vatten i en spruta
Kondomen i flaskan Kondomen i flaskan
Luftfuktighet och rostbildning Luftfuktighet och rostbildning
Molnet i flaskan Molnet i flaskan
När fungerar enzymet bäst? När fungerar enzymet bäst?
pH-förändringar vid fotosyntes pH-förändringar vid fotosyntes
Popcorn Popcorn
Pulversläckare Pulversläckare
Salta isen Salta isen
Saltat islyft Saltat islyft
Saltkristaller av en aluminiumburk Saltkristaller av en aluminiumburk
Självantändning med glycerol och permanganat Självantändning med glycerol och permanganat
Smältpunkten för legeringen lödtenn Smältpunkten för legeringen lödtenn
Tillverka fotopapper Tillverka fotopapper
Tänd ett släckt ljus med hjälp av röken Tänd ett släckt ljus med hjälp av röken
Vad händer då något brinner? Vad händer då något brinner?
Varför slipper bilen varma yllekläder på vintern? Varför slipper bilen varma yllekläder på vintern?
Varför smäller inte ballongen? Varför smäller inte ballongen?
Visa ytspänning med kanel Visa ytspänning med kanel
Värma med ljus - bra eller dåligt? Värma med ljus - bra eller dåligt?
Värmeutvidgning Värmeutvidgning
Ägget i flaskan Ägget i flaskan

Jämvikt
Anden i flaskan Anden i flaskan
Att döda bakterier - kan Klorin & Javex va´ nå´t? Att döda bakterier - kan Klorin & Javex va´ nå´t?
Avdunstning och temperatur Avdunstning och temperatur
Bestämning av antalet kristallvatten i kopparsulfat Bestämning av antalet kristallvatten i kopparsulfat
Brus-raketen Brus-raketen
Citronbatteri Citronbatteri
Den tillknycklade plåtburken Den tillknycklade plåtburken
Framställ väldoftande luktämnen Framställ väldoftande luktämnen
Fryspunktsnedsättning Fryspunktsnedsättning
Färgämnen i M&M Färgämnen i M&M
Försvinnande bläck Försvinnande bläck
Gasvolym och temperatur Gasvolym och temperatur
Gelégodis i vatten Gelégodis i vatten
Gore-Tex, materialet som andas Gore-Tex, materialet som andas
Gummi och lösningsmedel Gummi och lösningsmedel
Gör kopparslanten skinande ren - med komplexkemi Gör kopparslanten skinande ren - med komplexkemi
Hur fungerar en torrboll? Hur fungerar en torrboll?
Hur gör man kakan porös? Hur gör man kakan porös?
Hur mycket vatten finns i maten? Hur mycket vatten finns i maten?
Hur smakar salmiak? Hur smakar salmiak?
Kemi i en brustablett Kemi i en brustablett
Kemisk jämvikt hos ett osynligt bläck Kemisk jämvikt hos ett osynligt bläck
Kemisk vattenrening Kemisk vattenrening
Koka vatten i en spruta Koka vatten i en spruta
Kondomen i flaskan Kondomen i flaskan
Kristallodling Kristallodling
Kristallvatten i kopparsulfat Kristallvatten i kopparsulfat
Luftfuktighet och rostbildning Luftfuktighet och rostbildning
Maskrosen som krullar sig Maskrosen som krullar sig
Massverkans lag och trijodidjämvikten Massverkans lag och trijodidjämvikten
Mentos-pastiller i kolsyrad läsk Mentos-pastiller i kolsyrad läsk
Molnet i flaskan Molnet i flaskan
När flyter potatisen? När flyter potatisen?
Olja som lösningsmedel Olja som lösningsmedel
Osmos i potatis Osmos i potatis
pH-förändringar vid fotosyntes pH-förändringar vid fotosyntes
Reaktionshastighet med permanganat Reaktionshastighet med permanganat
Regnbågens färger med Rödkåls-indikator Regnbågens färger med Rödkåls-indikator
Salta isen Salta isen
Utfällning av aluminium Utfällning av aluminium
Utsaltning av alkohol i vatten Utsaltning av alkohol i vatten
Varför äter vi Samarin? Varför äter vi Samarin?
Åka hiss Åka hiss
Äta frusen potatis Äta frusen potatis

Metaller
Anodisering och färgning av aluminium Anodisering och färgning av aluminium
Att göra bly Att göra bly
Citronbatteri Citronbatteri
Diffusion av kopparjoner Diffusion av kopparjoner
Förtenning Förtenning
Guldpeng av mässing Guldpeng av mässing
Gör kopparslanten skinande ren - med komplexkemi Gör kopparslanten skinande ren - med komplexkemi
Kemi med zinkjodid, del 1: Framställning Kemi med zinkjodid, del 1: Framställning
Kemi med zinkjodid, del 2: Återbilda grundämnena elektrokemiskt Kemi med zinkjodid, del 2: Återbilda grundämnena elektrokemiskt
Luftfuktighet och rostbildning Luftfuktighet och rostbildning
Lödtenn 60 Lödtenn 60
Rengöra silver Rengöra silver
Rostindikator visar var järnet rostar Rostindikator visar var järnet rostar
Skämta med en svart kopparslant Skämta med en svart kopparslant
Smältpunkten för legeringen lödtenn Smältpunkten för legeringen lödtenn
Syrehalten i luft Syrehalten i luft
Tag bort rost med elektrisk ström Tag bort rost med elektrisk ström
Utvinna järn ur järnberikade flingor Utvinna järn ur järnberikade flingor
Varför rostar järn och hur kan man förhindra det? Varför rostar järn och hur kan man förhindra det?
Värmeutvidgning Värmeutvidgning
Ärg på en kopparslant Ärg på en kopparslant

Oxidation och reduktion
Anden i flaskan Anden i flaskan
Anodisering och färgning av aluminium Anodisering och färgning av aluminium
Att döda bakterier - kan Klorin & Javex va´ nå´t? Att döda bakterier - kan Klorin & Javex va´ nå´t?
Att göra bly Att göra bly
Citronbatteri Citronbatteri
Cyanotypi - den gammeldags blåkopian Cyanotypi - den gammeldags blåkopian
Diffusion av kopparjoner Diffusion av kopparjoner
Dokumentäkta bläck ur te Dokumentäkta bläck ur te
Eld - varför brinner det? Eld - varför brinner det?
Elda stålull Elda stålull
Elektrokemisk skrift Elektrokemisk skrift
Ett lysande experiment - Kemiluminiscens Ett lysande experiment - Kemiluminiscens
Framkalla fotopapper Framkalla fotopapper
Fruktköttet får solbränna Fruktköttet får solbränna
Guldpeng av mässing Guldpeng av mässing
Gör kopparslanten skinande ren - med komplexkemi Gör kopparslanten skinande ren - med komplexkemi
Gör kopparslanten skinande ren - med redoxkemi Gör kopparslanten skinande ren - med redoxkemi
Indikatorpapper för plus och minus på batteriet Indikatorpapper för plus och minus på batteriet
Innehåller koksaltet jod? Innehåller koksaltet jod?
Kemi med zinkjodid, del 1: Framställning Kemi med zinkjodid, del 1: Framställning
Kemi med zinkjodid, del 2: Återbilda grundämnena elektrokemiskt Kemi med zinkjodid, del 2: Återbilda grundämnena elektrokemiskt
Kemisk klocka med jod Kemisk klocka med jod
Luftfuktighet och rostbildning Luftfuktighet och rostbildning
Massverkans lag och trijodidjämvikten Massverkans lag och trijodidjämvikten
Permanenta håret Permanenta håret
Reaktionshastighet med permanganat Reaktionshastighet med permanganat
Rengöra silver Rengöra silver
Rostindikator visar var järnet rostar Rostindikator visar var järnet rostar
Saltkristaller av en aluminiumburk Saltkristaller av en aluminiumburk
Självantändning med glycerol och permanganat Självantändning med glycerol och permanganat
Skämta med en svart kopparslant Skämta med en svart kopparslant
Syrehalten i luft Syrehalten i luft
Tag bort rost med elektrisk ström Tag bort rost med elektrisk ström
Tag bort rostfläcken med det ämne som gör rabarber sura Tag bort rostfläcken med det ämne som gör rabarber sura
Testa C-vitamin i maten Testa C-vitamin i maten
Tillverka Falu rödfärg enligt gammalt recept Tillverka Falu rödfärg enligt gammalt recept
Tillverka fotopapper Tillverka fotopapper
Tillverka tomtebloss Tillverka tomtebloss
Tänd ett släckt ljus med hjälp av röken Tänd ett släckt ljus med hjälp av röken
Vad händer då något brinner? Vad händer då något brinner?
Varför kan man steka i smör och olja men inte i lättprodukter? Varför kan man steka i smör och olja men inte i lättprodukter?
Varför rostar järn och hur kan man förhindra det? Varför rostar järn och hur kan man förhindra det?
Ärg på en kopparslant Ärg på en kopparslant



Referenser Gå till: Introduktion

  1. Borén, Larsson, Lif, Lillieborg, Lindh, Kemiboken A, 2000, Liber.
  2. S.S. Zumdahl, Chemical Principles, 1995, D.C. Health and Company, USA.
  3. Discovering Electrochemical Cells, Scott A. Sinex, Prince George's Community College
    http://academic.pg.cc.md.us/~ssinex/E_cells.pdf (2005-06-21)
  4. Electrolytic Cells, Purdue University
    http://chemed.chem.purdue.edu/genchem/topicreview/bp/ch20/faraday.html (2005-06-21)
  5. The Corrosion of Metals, Queen's University, Canada
    http://www.chem.queensu.ca/PROGRAMS/UG/Firstyearlabs/112&116/labman/manual/lab10/ (2005-06-21)
  6. Bränslecell, Torbjörn Lindgren, Uppsala universitet
    http://www.fki.uu.se/torbjorn.lindgren/project3.htm (2005-06-21)
  7. Elenergi från bränsleceller, Ingvar Albinsson, Chalmers
    http://fy.chalmers.se/ef/Brcell.htm (2005-06-21)




[ Tillbaka till start | Tillbaka till experimenten ]


Skol-Kemi är en satsning av kemi-institutionen vid Umeå Universitet.

Kontaktperson: Svante Åberg, Analytisk Kemi, Umeå Universitet, 901 87 Umeå.
E-mail: Svante.Aberg@chem.umu.se
Telefon: 090-786 54 84

© Copyright, Svante Åberg, 1998. All rights reserved.