Introduktion
Riktlinjer
Säkerhet

Materiel
Förarbete
Utförande
Förklaring
Bakgrundsfakta
Fler experiment
Referenser


[ Tillbaka till start | Tillbaka till experimenten ]
[ Utskriftsvänlig version (nytt fönster) ]


Ett lysande experiment - Kemiluminiscens

Av: Lotta Kvick


Frätande Irriterande Använd skyddsglasögon
Tid för förberedelser: 20 minuter Tid för genomförandet: 10 minuter
Antal tillfällen: 1 Svårighetsgrad: Kräver viss labvana
Säkerhetsfaktor: Utföres med normal varsamhet

Introduktion Gå till: Riktlinjer

Detta är ett experiment som integrerar kemi och biologi. Genom att blanda två lösningar med varandra kommer du att få ett lysande ljus i mörkret. Ämnet som används är samma som exempelvis lysmaskar har, liksom olika "leksaker" som används till fester.


Riktlinjer Gå till: Säkerhet

Experimentet kan göras som demonstration eller som elevexperiment. Görs det som ett elevförsök är det bra om man som lärare har förberett lösning A och lösning B.


Säkerhet Gå till: Materiel

Luminol ( 5-amino-1,2,3,4-tetrahydro-1,4-phtalazindion)

Giftigheten hos luminol är inte känd i detalj. Känslighet till följd av inandning av kemikaliedamm och till hudkontakt är möjligt.

Väteperoxid (H2O2)

Denna lösning är en stark oxiderande kemikalie. Hudkontakt kan åstadkomma omfattande brännsår. Viktigt att använda skyddshandskar och skyddsglasögon.

Allt som används i detta försök går att hälla ut i vasken då det används i så små mängder.

Natriumhydroxid (NaOH)

NaOH är frätande. Det finns risk för stänk i ögonen, så se till att använda skyddsglasögon.

Denna kemikalie går att spola ut i slasken.

Blodlutsalt (K3Fe(CN)6)

Blodlutsalt (kaliumferricyanid) är normalt sett inte giftigt. Men ämnet kan avge mycket giftig cyanid om det upphettas eller man tillsätter varm syra (se MSDS). Undvik dock spill på hud eller textiltier eftersom det lätt ger fläckar som är svåra att få bort. Blodlutsalt används som blått pigment i konstnärsfärger.

Mindre mängder blodlutsalt kan spolas ut i vasken.

Vatten (H2O)

Vatten är som bekant ofarligt.


Materiel Gå till: Förarbete

  1. Två bägare, c:a 400 ml
  2. Tratt
  3. E-kolv
  4. Mätcylinder, 100 ml
  5. Mätpipett, 1 ml
  6. Våg
  7. väteperoxid (H2O2), 30%-ig
  8. Filterpapper eller urglas
  9. Lösningar:

Hur får man tag på kemikalierna?

Luminol kan bara beställas från kemikalieföretag såsom exempelvis: Kebo (http://www.vwr.com/index.htm, tel. 08-621 34 40). Kostnad är 595 kr för 10 g (januari 2003).

Väteperoxid kan man köpa i färghandel. Cirkapriset för 30 % väteperoxid ligger på ungefär 65 kr för en flaska.

Natriumhydroxid kan man köpa i färghandeln och den kostar ungefär 36 kr för en flaska.

Blodlutsalt kunde man man förr köpa på apoteket, men numera måste man beställa den från något kemikalieföretag. Exempelvis säljer Kebo (http://www. VWR.com, tel. 08-621 34 40) denna kemikalie. Kostnad är 149 kr för 250 g (januari 2003).

Vatten går att ta direkt från kranen.


Förarbete Gå till: Utförande

Inget förarbete krävs om du ska visa detta som en demonstration. Ska du göra detta som ett elevförsök, är det bra att förbereda de olika lösningarna.


Utförande Gå till: Förklaring

  1. Börja med att späda 5 ml av lösning (A) med 35 ml vatten, kan kallas lösning C.
  2. Därefter späder du 5 ml av lösning (B) med 35 ml vatten, men tillsätter efter detta 0,3 ml H2O2 i denna bägare, kan kallas lösning D.
  3. Då detta är gjort hälls båda spädda lösningarna (C & D) genom tratten samtidigt ner i e-kolven. Observera att detta moment görs i ett mörkt rum.
  4. När ljusets intensitet avtar hälls resterande av lösning (A) genom tratten
Foto: © Svante Åberg

Variation

För att förhöja den visuella upplevelsen kan du använda en spiralvriden slang att hälla vätskorna igenom när du gör luminiscensen. Slangen monteras lämpligen i ett stativ.


Förklaring Gå till: Bakgrundsfakta

I experimentet omvandlas kemisk energi till ljusenergi enligt följande: Väteperoxiden oxiderar luminolmolekylen och det bildas en energirik, instabil förening. Denna förening kommer att göra sig av med överskottenergin genom en serie kemiska omvandlingar som i det sista steget avger energin i form av ljus (som foton hn). Reaktionerna är inte så snabba i sig, men skyndas på av katalysatorn kaliumferricyanid, vilket gör att ljuset blir intensivare.


Bakgrundsfakta Gå till: Flera

Detta sker i experimentet

Ett klarblått ljussken skapas när man häller de båda lösningarna genom tratten ner i en E-kolv. Detta är ett kallt ljus utan värmeutveckling. Molekylerna avger inte sin energi som värme, utan i form av strålning.

Luminol ger kemiluminiscens i en alkalisk lösning. Ljusintensiteten kan ökas med hjälp av katalysatorer, såsom blodlutsalt, som för övrigt snabbar på reaktionen så att den snabbare tar slut. Under reaktionen omvandlas luminolen till dinatriumsaltet av 3-aminoftalsyra.

Reaktionsmekanismen

Kemikalierna i experimentet

Luminol (5-amino-2,3-dihydro-1,4-ftalazin dion)

Luminol är en cyklisk aminoftalhydrazon som bildats genom reaktion mellan 3-nitroftalsyra och hydrazin. När luminol reagerar med starka oxidationsmedel oxideras ftalhydrazondelen av molekylen och ringen bryts under bildning av bl.a. kvävgas, N2, och ftalsyra. Beroende på vilka oxidationsmedel som används kan även andra produkter bildas.

I våra experiment är det dels syrgas, O2, och dels väteperoxid (H2O2) som får fungera som oxiderande substans. Även andra oxidationsmedel fungerar, t ex klordioxid.

Klordioxid,ClO2är en extremt giftig gas som bildas när hypokloritjoner (exemplevis i natriumhypoklorit, NaClO) reagerar med saltsyra, HCl(aq). Denna reaktion används t ex för att bestämma gasen när den används som desinfektionsmedel vid produktion av renvatten.

När bindningen spricker räcker energin för att excitera molekylen elektroniskt så att den vid återgången till sitt elektroniska grundtillstånd kan sända ut en foton, som vi kan detektera med ögat.

Bioluminiscens

Bioluminiscens är produktionen av kemiluminiscens (ljus skapat genom kemiska reaktioner) hos levande organismer. Det kanske mest kända exemplet av en sådan organism är eldflugan. Det som händer i en biokemisk reaktion hos en sådan organism är att ljuset som den sänder ut är producerad via en aktion av ett enzym som sätter sig på dess substrat, luciferin.

Andra organismer som producerar bioluminiscens är vissa bakterier och exempelvis också vissa alger.

Kemiluminiscens sker när en energifrigörande reaktion producerar en molekyl i ett exciterat tillstånd. Denna molekyl kommer när den återgår till sin grundnivå att frigöra energi som en foton av ljus.

Produktionen av kemiluminicens beror på ett antal faktorer: Först måste reaktionen utveckla tillräckligt med energi för att skapa ett elektroniskt exciterat tillstånd. För det andra måste reaktionen producera kemiska föreningar som kan exciteras. För det tredje måste reaktionsmekanismen gynna bildandet av detta exciterade tillstånd. För det fjärde måste reaktionens mix innehålla en molekyl som deaktiverar den exciterade molekylen via emission av en foton. Till sist måste kemiluminiscensen vara starkare än den "quenching" som förekommer (dämpningen av ljus pga andra kemiska ämnen i lösningen).

Varför lyser djuren?

Hos insekter, såsom lysmask och eldfluga, används bioluminiscensens som en signal mellan könen. Det finns även en social betydelse, det är ett sätt att signalera till andra inom arten att vi hör ihop, en form av igenkänning. Hos dinoflagellater förvirrar luminiscensen predatorer och hos fiskar ger det skydd.

I de stora djupa haven där inget solljus kan tränga ner är det oerhört mörkt. Trots detta mörker finns det djur som lever där nere och dom har utvecklat egna förmågor för att kunna överleva i mörkret. Bioluminiscens är ett marint fenomen och finns inte att finna i färskvatten. Djuren djupt nere använder sig av bioluminiscens på olika sätt vissa som en slags kommunikation. Andra fiskarter använder sig av bioluminiscens för att navigera, ytterligare andra som ett slags bete för att locka till sig byte.

Havsdjur är i allmänhet blinda för rött ljus då det inte existerar djup ned. Vattnet absorberar snabbt den röda delen av spektrum från solljuset som kommer uppifrån. En rovfisk har utnyttjat detta genom att producera rött ljus, som den själv kan se, och på så sätt belysa sina offer utan att de märker det.

Historik

Man anser att Henning Brand är upptäckaren av fosfor (P). I ett mörkt rum ser man hur vit fosfor utsänder ljus. Kring fosforn finns alltid ett moln av förgasad fosfor som oxideras till fosfortrioxid (P4O6), vilken oxideras vidare till fosforpentaoxid (P4O10) som sänder ut ljus.

Tillämpningar med kemiluminiscens

Lysstavar

McCapra uppfann ett snyggt sätt att demonstrera denna typen av kemiluminescens som har kopierats i de kommersiella ljusstavarna. En ampull innehållande väteperoxid sätts in i en slang som innehåller oxalatestern plus en fluorofor. När ampullen bryts kommer ljuset att utvecklas.

Kriminalteknisk tillämpning där man använder sig av Luminol

Det var en tysk rättsmedicinsk forskare som år 1937 upptäckte hur man kunde använda sig av kemikalien luminol för att spåra blod.

Vårt blod är nämligen svagt alkaliskt och innehåller celler, enzymer, proteiner vatten och hemoglobin. Det är hemoglobin som fraktar runt syret som reagerar med luminolen. Hemoglobin innehåller järn och luminol kan påvisa väldigt små mängder av blod till och med för flera år sedan.

När luminol kommer i kontakt med blod så upptsår ett grönblått sken. Luminol är så känsligt så att det kan detektera en väldigt liten blodmängd. För att man ska förstå hur känsligt luminol är kan man se på följande förhållande: 1 bloddroppe utspädd med 999 999 droppar vatten är tillräckligt för att detekteras med luminol. Kriminaltekniker använder sig av luminol för att påvisa blod där man i regel inte ser något. Man sprutar det misstänkta området med luminol i nästan totalt mörker och ser om det lyser grönt.

Självklart ställer du samma fråga som jag - reagerar inte luminol med andra ämnen? Jo det gör det. Luminol reagerar med några metaller, färg, vissa städprodukter och växtsubstans. Hur vet man då om det är blod den indikerar eller om det är något annat. Jo den indikerar olika mot olika material och en specialist kan med säkerhet känna igen vad det är som luminolen reagerar mot.


Flera Gå till: Referenser


Aktiveringsenergi
Badbomber Badbomber
Cyanotypi - den gammeldags blåkopian Cyanotypi - den gammeldags blåkopian
Enzymkinetik för katalas Enzymkinetik för katalas
Ett lysande experiment - Kemiluminiscens Ett lysande experiment - Kemiluminiscens
Karbidlampan Karbidlampan
Kemi med zinkjodid, del 1: Framställning Kemi med zinkjodid, del 1: Framställning
Kemi med zinkjodid, del 2: Återbilda grundämnena elektrokemiskt Kemi med zinkjodid, del 2: Återbilda grundämnena elektrokemiskt
Kemisk klocka med jod Kemisk klocka med jod
Mentos-pastiller i kolsyrad läsk Mentos-pastiller i kolsyrad läsk
När fungerar enzymet bäst? När fungerar enzymet bäst?
Reaktionshastighet med permanganat Reaktionshastighet med permanganat
Självantändning med glycerol och permanganat Självantändning med glycerol och permanganat
Tillverka fotopapper Tillverka fotopapper

Energi
Anodisering och färgning av aluminium Anodisering och färgning av aluminium
Att göra bly Att göra bly
Avdunstning och temperatur Avdunstning och temperatur
Badbomber Badbomber
Bensinbrand Bensinbrand
Bestämning av antalet kristallvatten i kopparsulfat Bestämning av antalet kristallvatten i kopparsulfat
Blåsa ballong med hjälp av PET-flaska Blåsa ballong med hjälp av PET-flaska
Brus-raketen Brus-raketen
Bränna papper Bränna papper
Citronbatteri Citronbatteri
Cyanotypi - den gammeldags blåkopian Cyanotypi - den gammeldags blåkopian
Den brinnande sedeln Den brinnande sedeln
Den frysande bägaren Den frysande bägaren
Den tillknycklade plåtburken Den tillknycklade plåtburken
Eldprovet Eldprovet
Ett lysande experiment - Kemiluminiscens Ett lysande experiment - Kemiluminiscens
Falu rödfärgspigment ur järnvitriol Falu rödfärgspigment ur järnvitriol
Fryspunktsnedsättning Fryspunktsnedsättning
Hur gör man kakan porös? Hur gör man kakan porös?
Hur mycket vatten finns i maten? Hur mycket vatten finns i maten?
Hur smakar salmiak? Hur smakar salmiak?
Karbidlampan Karbidlampan
Kemi i en plastpåse Kemi i en plastpåse
Kemi med zinkjodid, del 1: Framställning Kemi med zinkjodid, del 1: Framställning
Kemi med zinkjodid, del 2: Återbilda grundämnena elektrokemiskt Kemi med zinkjodid, del 2: Återbilda grundämnena elektrokemiskt
Kemisk jämvikt hos ett osynligt bläck Kemisk jämvikt hos ett osynligt bläck
Kemisk klocka med jod Kemisk klocka med jod
Koka vatten i en spruta Koka vatten i en spruta
Kondomen i flaskan Kondomen i flaskan
Luftfuktighet och rostbildning Luftfuktighet och rostbildning
Molnet i flaskan Molnet i flaskan
När fungerar enzymet bäst? När fungerar enzymet bäst?
pH-förändringar vid fotosyntes pH-förändringar vid fotosyntes
Popcorn Popcorn
Pulversläckare Pulversläckare
Salta isen Salta isen
Saltat islyft Saltat islyft
Saltkristaller av en aluminiumburk Saltkristaller av en aluminiumburk
Självantändning med glycerol och permanganat Självantändning med glycerol och permanganat
Smältpunkten för legeringen lödtenn Smältpunkten för legeringen lödtenn
Tillverka fotopapper Tillverka fotopapper
Tänd ett släckt ljus med hjälp av röken Tänd ett släckt ljus med hjälp av röken
Vad händer då något brinner? Vad händer då något brinner?
Varför slipper bilen varma yllekläder på vintern? Varför slipper bilen varma yllekläder på vintern?
Varför smäller inte ballongen? Varför smäller inte ballongen?
Visa ytspänning med kanel Visa ytspänning med kanel
Värma med ljus - bra eller dåligt? Värma med ljus - bra eller dåligt?
Värmeutvidgning Värmeutvidgning
Ägget i flaskan Ägget i flaskan

Fotokemi
Cyanotypi - den gammeldags blåkopian Cyanotypi - den gammeldags blåkopian
Ett lysande experiment - Kemiluminiscens Ett lysande experiment - Kemiluminiscens
Framkalla fotopapper Framkalla fotopapper
Klorofyllets röda fluorescens Klorofyllets röda fluorescens
pH-förändringar vid fotosyntes pH-förändringar vid fotosyntes
Tillverka fotopapper Tillverka fotopapper

Kinetik
Anden i flaskan Anden i flaskan
Badbomber Badbomber
Enzymkinetik för katalas Enzymkinetik för katalas
Ett lysande experiment - Kemiluminiscens Ett lysande experiment - Kemiluminiscens
Kemisk klocka med jod Kemisk klocka med jod
Mentos-pastiller i kolsyrad läsk Mentos-pastiller i kolsyrad läsk
När fungerar enzymet bäst? När fungerar enzymet bäst?
pH-beroende avfärgning av rödkål pH-beroende avfärgning av rödkål
Reaktionshastighet med permanganat Reaktionshastighet med permanganat
Skämta med en svart kopparslant Skämta med en svart kopparslant
Äta frusen potatis Äta frusen potatis

Oxidation och reduktion
Anden i flaskan Anden i flaskan
Anodisering och färgning av aluminium Anodisering och färgning av aluminium
Att döda bakterier - kan Klorin & Javex va´ nå´t? Att döda bakterier - kan Klorin & Javex va´ nå´t?
Att göra bly Att göra bly
Citronbatteri Citronbatteri
Cyanotypi - den gammeldags blåkopian Cyanotypi - den gammeldags blåkopian
Diffusion av kopparjoner Diffusion av kopparjoner
Dokumentäkta bläck ur te Dokumentäkta bläck ur te
Eld - varför brinner det? Eld - varför brinner det?
Elda stålull Elda stålull
Elektrokemisk skrift Elektrokemisk skrift
Ett lysande experiment - Kemiluminiscens Ett lysande experiment - Kemiluminiscens
Framkalla fotopapper Framkalla fotopapper
Fruktköttet får solbränna Fruktköttet får solbränna
Guldpeng av mässing Guldpeng av mässing
Gör kopparslanten skinande ren - med komplexkemi Gör kopparslanten skinande ren - med komplexkemi
Gör kopparslanten skinande ren - med redoxkemi Gör kopparslanten skinande ren - med redoxkemi
Indikatorpapper för plus och minus på batteriet Indikatorpapper för plus och minus på batteriet
Innehåller koksaltet jod? Innehåller koksaltet jod?
Kemi med zinkjodid, del 1: Framställning Kemi med zinkjodid, del 1: Framställning
Kemi med zinkjodid, del 2: Återbilda grundämnena elektrokemiskt Kemi med zinkjodid, del 2: Återbilda grundämnena elektrokemiskt
Kemisk klocka med jod Kemisk klocka med jod
Luftfuktighet och rostbildning Luftfuktighet och rostbildning
Massverkans lag och trijodidjämvikten Massverkans lag och trijodidjämvikten
Permanenta håret Permanenta håret
Reaktionshastighet med permanganat Reaktionshastighet med permanganat
Rengöra silver Rengöra silver
Rostindikator visar var järnet rostar Rostindikator visar var järnet rostar
Saltkristaller av en aluminiumburk Saltkristaller av en aluminiumburk
Självantändning med glycerol och permanganat Självantändning med glycerol och permanganat
Skämta med en svart kopparslant Skämta med en svart kopparslant
Syrehalten i luft Syrehalten i luft
Tag bort rost med elektrisk ström Tag bort rost med elektrisk ström
Tag bort rostfläcken med det ämne som gör rabarber sura Tag bort rostfläcken med det ämne som gör rabarber sura
Testa C-vitamin i maten Testa C-vitamin i maten
Tillverka Falu rödfärg enligt gammalt recept Tillverka Falu rödfärg enligt gammalt recept
Tillverka fotopapper Tillverka fotopapper
Tillverka tomtebloss Tillverka tomtebloss
Tänd ett släckt ljus med hjälp av röken Tänd ett släckt ljus med hjälp av röken
Vad händer då något brinner? Vad händer då något brinner?
Varför kan man steka i smör och olja men inte i lättprodukter? Varför kan man steka i smör och olja men inte i lättprodukter?
Varför rostar järn och hur kan man förhindra det? Varför rostar järn och hur kan man förhindra det?
Ärg på en kopparslant Ärg på en kopparslant

Reagens
Att vara kemisk detektiv Att vara kemisk detektiv
Blev disken ren? Blev disken ren?
Ett lysande experiment - Kemiluminiscens Ett lysande experiment - Kemiluminiscens
Framkalla fingeravtryck med jodånga Framkalla fingeravtryck med jodånga
Hur moget är äpplet? Hur moget är äpplet?
Innehåller koksaltet jod? Innehåller koksaltet jod?
Kemisk klocka med jod Kemisk klocka med jod
Ljuset under glaset Ljuset under glaset
Massverkans lag och trijodidjämvikten Massverkans lag och trijodidjämvikten
Osmos i ett ägg Osmos i ett ägg
Testa C-vitamin i maten Testa C-vitamin i maten
Vad innehåller mjölk? Vad innehåller mjölk?
Åka hiss Åka hiss

Struktur
Bensinbrand Bensinbrand
Bestämning av antalet kristallvatten i kopparsulfat Bestämning av antalet kristallvatten i kopparsulfat
Blev disken ren? Blev disken ren?
Bränna papper Bränna papper
DNA ur kiwi DNA ur kiwi
Doft och stereoisomeri Doft och stereoisomeri
Ett lysande experiment - Kemiluminiscens Ett lysande experiment - Kemiluminiscens
Flyter isen i matoljan? Flyter isen i matoljan?
Framställ låglaktosmjölk Framställ låglaktosmjölk
Frigolit i aceton Frigolit i aceton
Fryspunktsnedsättning Fryspunktsnedsättning
Färgämnen i M&M Färgämnen i M&M
Förtenning Förtenning
Gummi och lösningsmedel Gummi och lösningsmedel
Gummibandets elasticitet Gummibandets elasticitet
Hur fungerar en torrboll? Hur fungerar en torrboll?
Hur kan man göra kläder av plast? Hur kan man göra kläder av plast?
Identifiera plasten Identifiera plasten
Indikatorpärlor Indikatorpärlor
Innehåller koksaltet jod? Innehåller koksaltet jod?
Kallrörd vaniljkräm och saliv Kallrörd vaniljkräm och saliv
Kemiskt snöfall Kemiskt snöfall
Kristallodling Kristallodling
Kristallvatten i kopparsulfat Kristallvatten i kopparsulfat
Löslighet och pH - En extraktion Löslighet och pH - En extraktion
Maizena gör motstånd Maizena gör motstånd
Majonnäs - en emulsion Majonnäs - en emulsion
Matoljans viskositet och omättade fettsyror Matoljans viskositet och omättade fettsyror
Myggmedel - hur funkar det? Myggmedel - hur funkar det?
När 1 plus 1 inte är 2 När 1 plus 1 inte är 2
När fungerar enzymet bäst? När fungerar enzymet bäst?
Olja som lösningsmedel Olja som lösningsmedel
Permanenta håret Permanenta håret
pH-beroende avfärgning av rödkål pH-beroende avfärgning av rödkål
pH-förändringar vid fotosyntes pH-förändringar vid fotosyntes
Reaktionshastighet med permanganat Reaktionshastighet med permanganat
Släcka fett på rätt sätt Släcka fett på rätt sätt
Snöflingeskådning Snöflingeskådning
Studsboll Studsboll
Undersök en- och flervärda alkoholer Undersök en- och flervärda alkoholer
Utsaltning av alkohol i vatten Utsaltning av alkohol i vatten
Varför färgas textiler olika? Varför färgas textiler olika?
Varför kan man steka i smör och olja men inte i lättprodukter? Varför kan man steka i smör och olja men inte i lättprodukter?
Varför mörknar en banans skal? Varför mörknar en banans skal?
Värmeutvidgning Värmeutvidgning



Referenser Gå till: Introduktion

  1. Bassam Shakhashiri, "Oxidations of Luminol" in Chemical Demonstrations, Vol. 1 pp 156-167, 1983, University of Wisconsin Press, Madison, WI.
  2. H.W. Roesky, H.W, K. Möckel, Chemical curiosities, 1996, VCH verlagsgesellschaft mbH, Weinheim.
  3. Physical methods: Theory 23, Heinz Anderle, University of Vienna
    http://www.anc.univie.ac.at/scripts/anderle_cap4.pdf (2003-06-10)
  4. Luminol: The Blood Detector, Kristen Lomasney, Discovery Channel
    http://dsc.discovery.com/fansites/onthecase/toolbox/tool_01_print.html (2003-06-10)
  5. Application of Luminol in the Detection of Latent Blood Stains, Science Lions, Pennsylvania State University
    http://www.clubs.psu.edu/up/sciencelions/demos/LuminolDemo.doc (2003-06-10)
  6. Blood Stain Analysis Using Chemoluminescence, Edita Botonjic, University of Rhode Island
    http://www.chm.uri.edu/chempeople/ebotonjicdir/luminol.html (2003-06-10)
  7. The Luminol test, Dr Simon W. Lewis, Deakin University
    http://www.deakin.edu.au/forensic/Chemical%20Detective/Luminol_test.htm (2003-06-10)
  8. Ett lysande försök - kallt ljus (sidan 18), Kemilärarnas Resurscentrum (KRC)
    http://www.krc.su.se/web/infobrev/filer/7_Gr.pdf (2003-06-10)
  9. “Enlightened” by Luminol, Jennifer Davenport
    http://members.aol.com/profchm/luminol.html (2003-06-10)
  10. Kemiluminiscens (avsnitt 3.6), Uppsala universitet
    http://www.inst.kemi.uu.se/kemistutbildning/Kemiochmiljokemi/Lab3.htm (2003-06-10)
  11. Oxidation of luminol, Quantum Science Across Disciplines
    http://qsad.bu.edu/curriculum/labs/Luminol3_1.html (2003-06-10)
  12. Luminol - fractionating column, Delights of Chemistry, University of Leeds
    http://www.chem.leeds.ac.uk/delights/texts/Demonstration_23.htm (2003-06-10)
  13. Chemiluminescence: The Blue Glow, University of Virginia
    http://www.phys.virginia.edu/Education/outreach/8thgradesol/
    Chemiluminescence.htm (2003-06-10)
  14. The Chemiluminescence of Luminol, Sam Houston State University
    http://www.shsu.edu/~chm_tgc/JPPdir/JPP1999/ (2003-06-10)
  15. The Chemiluminescence of Luminol, University of Bristol
    http://www.chm.bris.ac.uk/webprojects2002/fleming/ (2003-06-10)
    • Mechanism of the Reaction
      http://www.chm.bris.ac.uk/webprojects2002/fleming/mechanism.htm (2003-06-10)
    • Experimental
      http://www.chm.bris.ac.uk/webprojects2002/fleming/experimental.htm (2003-06-10)
  16. Chemiluminescence: Synthesis of Luminol, Bellarmine College
    http://cas.bellarmine.edu/chem117a/lab/luminol.htm (2003-06-10)
  17. Description of Chemiluminescence, The Glow Space Inc.
    http://www.glowspace.com/classroom.htm (2003-06-10)
  18. Chemistry of Bioluminiescence, Haddock, S.H.D.; McDougall, C.M.; Case, J.F.
    http://lifesci.ucsb.edu/~biolum/chem/ (2003-06-10)
  19. Deep Sea Bioluminescence, J.D. Knight
    http://www.seasky.org/monsters/sea7a3.html (2003-06-10)
  20. Nitric oxide and Firefly Flashing, Tufts University
    http://ase.tufts.edu/biology/Firefly/ (2003-06-10)
  21. Henning Brand's "Philosopher's Stone", Today In Science History
    http://www.todayinsci.com/stories/story013a.htm (2003-06-10)
  22. Phosphorus Trioxide, University Collge, Cork
    http://www.ucc.ie/ucc/depts/chem/dolchem/html/comp/po3.html (2003-06-10)




[ Tillbaka till start | Tillbaka till experimenten ]


Skol-Kemi är en satsning av kemi-institutionen vid Umeå Universitet.

Kontaktperson: Svante Åberg, Analytisk Kemi, Umeå Universitet, 901 87 Umeå.
E-mail: Svante.Aberg@chem.umu.se
Telefon: 090-786 54 84

© Copyright, Svante Åberg, 1998. All rights reserved.