Introduktion
Riktlinjer
Säkerhet

Materiel
Förarbete
Utförande
Förklaring
Bakgrundsfakta
Fler experiment
Referenser


[ Tillbaka till start | Tillbaka till experimenten ]
[ Utskriftsvänlig version (nytt fönster) ]


Bensinbrand

Av: Anneli Olofsson


Brandfarligt Irriterande
Tid för förberedelser: 10 minuter Tid för genomförandet: 10 minuter
Antal tillfällen: 1 Svårighetsgrad: Kräver viss labvana
Säkerhetsfaktor: Fara vid felaktigt utförande

Introduktion Gå till: Riktlinjer

Experimentet är i första hand tänkt att användas för att skildra riskerna med öppen eld eller glöd på bensinstationer.


Riktlinjer Gå till: Säkerhet

Försöket genomförs som ett demonstrationsförsök med efterföljande diskussion där man kan spegla följderna av en liknande händelse på en bensinstation.


Säkerhet Gå till: Materiel

För att undvika gifterna i vanlig bensin kan man använda rengöringsbensin som finns i våra vanliga butiker. Man bör även tillse att bensinflaskan är försluten och förvarad i säkerhet vid genomförandet av experimentet. Dessutom ska man ha brandsläckare inom räckhåll samt se till så att långt hår är uppsatt. Var beredd på den explosiva antändningen av bensinångorna när man tömmer ned vatten så att du inte blir överrumplad och tappar den tomma vattenbägaren eller dylikt. Se till så att inget brännbart material finns ovanför eller runt omkring bägaren eftersom bensinen kan brinna med stora, höga lågor. Använd helst bägare med jämn kant så att elden kan kvävas om fara uppstår. Bensinmängden skall dock vara så liten att den kan brinna upp utan allt för stor värmeavgivning.

Om all bensin får brinna upp behöver inget avfall tas tillvara om en släckning sker kan man låta den kvarvarande mängden avdunsta i dragskåp.


Materiel Gå till: Förarbete

  • 2 Bägare (1000 ml), värmetåliga
  • Trefot
  • Tändstickor
  • Vatten
  • Bensin (5 ml)
  • Värmeljus
  • Skyddsrock
  • Glasögon
  • Eventuellt hårsnodd



Förarbete Gå till: Utförande

Inget förarbete


Utförande Gå till: Förklaring

  1. Slå i 5 ml bensin i den ena 1000 ml bägaren och lägg över ett täckglas.
  2. Ställ ett tänt värmeljus nedanför bensinbägaren.
  3. Fyll den andra bägaren ända upp med vatten.
  4. När bensinen förångats tar man av täckglaset på bensinbägaren och tömmer ned vatten tills bensinångorna, som är tyngre än luft, rinner över (vid cirka 2/3 av bägarens volym).
  5. Bensinångorna antänds och flammar upp.

OBS! försöket kan utföras med ett häftigare förlopp genom att man värmer bägaren först för att påskynda ångbildningen. Om man väljer att värma bägaren så utför man försöket enligt följande:

  1. Värm en tom 1000 ml bägare över brännaren och tag sedan bort brännaren.
  2. Slå i 5 ml bensin i den heta bägaren och lägg ett täckglas över.
  3. Placera ett brinnande värmeljus nedanför bägaren.
  4. Fyll den andra bägaren med vatten.
  5. Häll vatten i bensinbägaren tills bensinångorna rinner över och flammar upp (vid cirka 2/3 av bägarens volym).
Bensinångorna som rinner över kanten antänds av ljuset och leder elden till bensinen i bägaren.
Foto: Ó Svante Åberg

Variation

Man kan även låta bensinångor rinna nedför en plåtränna och antändas av ett ljus nedanför. Placera plåtrännan med en lutning av 45 °C på ett bord. Tag sedan en bomullstuss indränkt i bensin och lägg den i övre delen av rännan. Nedanför rännan placeras ett tänt värmeljus. Bensinångorna som är tyngre än luft rinner ned till värmeljuset och antänds.


Förklaring Gå till: Bakgrundsfakta

Bensinångan, som bildas redan vid -30 °C, är mycket brännbar och eftersom den är tyngre än luft så rinner den över kanten på bägaren när den fylls med vatten. Ångorna rinner då ned till värmeljuset nedanför och antänds.


Bakgrundsfakta Gå till: Flera

Fossila bränslen

Fossila bränslen är rester av döda djur och växter som levde för ca 300 miljoner år sedan. Djur och växter som dog begravdes i stora sumpmarker och grunda sjöar och täcktes där av sand och lera som förhindrade tillförsel av luft. Detta förhindrade en normal förmultning och efter hand som sand- och lerlagret växte så ökade trycket på växt- och djurresterna och kol bildades. Olja och naturgas har bildats på samma sätt fast mesta dels av växter och smådjur som levde i haven. Olja finns idag lång ner i berggrunden i de porösa bergarternas håligheter. Naturgas finns samlad inuti täta håligheter som formar gasfickor.

Olja


Bensen

Råolja, petroleum, består av en blandning av organiska föreningar av vilka de flesta är alkaner och aromatiska kolväten. Alkaner är föreningar där alla kol-kol bindningar är enkelbindningar, de finns i olika sammansättningar från det enklaste metan (CH4) till kolväten med flera hundra kolatomer. Aromatiska kolväten har fått sitt namn eftersom många ämnen i gruppen har en aromatisk lukt. Idag kännetecknas dock aromaterna av att de innehåller minst en bensenring med kol-kol bindningar som är kortare än enkelbindningar men längre än dubbelbindningarna mellan två kol. Detta medför att elektronerna är delokaliserade över bensenringen vilket är något som stabiliserar den. Förutom kol och väte förekommer det även mindre mängder av syre, kväve och svavel i petroleumprodukterna.

När råoljan har pumpats upp ur berggrunden måste den till ett raffinaderi för att behandlas innan den kan användas som bränsle, olja eller råvara inom den kemiska industrin. Behandlingen medför att man separerar de olika kolvätena åt genom destillation. Detta kallas fraktionering och sker i ett torn där kolväten med olika kokpunkter skiljs åt vid olika temperaturer och leds ut på olika höjder av tornet.

Högst temperatur är det i botten av tornet och där utvinns de största kolväteföreningarna (C31 - C40) vilka används till bland annat smörjoljor. Ju högre upp i tornet man kommer desto mindre molmassa och lägre kokpunkt har kolvätena som kondenserar. De minsta kolvätena lämnar tornet i form av gas vid temperaturer ner mot 30°C.

Det enklaste kolvätet är metan (CH4) vilket har en smältpunkt på -182 °C och en kokpunkt på -161 °C, metan förekommer därmed som gas i rumstemperatur vid normalt tryck (760 mmHG = 101,3 kPa). Även etan (C2H5), propan (C3H8) och butan (C4H10) förekommer som gaser i rumstemperatur och normalt tryck. En blandning av de båda gaserna propan och butan kallas gasol.


Tabell 1

Fraktionens kokpunkt (°C)Antal kolatomer per molekylAnvändningsområde
Under 20C1-C4Naturgas, gasol, petrokemisk industri
20 - 60C5-C6Petroleumeter, lösningsmedel
60 - 100C6-C7Ligroin, lösningsmedel
40 - 200C5-C10Bensin
175 - 325C12-C18Fotogen, jetbränsle
250 - 400C12 och högreDieselolja, eldningsolja
Ej flyktiga vätskorC20 och högreSmörjolja
Ej flyktiga fasta ämnenC20 och högreParaffin, asfalt

Bensin

De kolväten som vi kallar bensin består av en blandning av kolväten med mellan fem och tio kolatomer. Fraktionerna som utvinns ur petroleum genom destillation innehåller föreningar med olika antal kolatomer eftersom det är näst intill omöjligt samt ekonomiskt ohållbart att få till stånd en total separation av ämnena. Mer än 500 olika kolväteföreningar ingår i destillat med kokpunkt under 200 °C och många av dessa har väldigt närliggande kokpunkter. Detta medför att fraktionerna som man får vid destilleringen innehåller en blandning av alkaner med liknande kokpunkter.

Efterfrågan på bensin är mycket större än den mängd som utvinns vid fraktionerning av petroleum och dessutom så har den bensinen ett för lågt oktantal för att passa moderna motorer. Bensinen vidarebehandlas därför genom alkylering, isomerisering och så kallad krackning. För att få igång dessa processer behövs katalysatorer som till exempel platina, svavelsyra och vätefluorid.

Vid alkylering slås mindre kolväten samman till större molekyler, detta sker oftast genom att en omättad molekyl slås samman med en mättad. En omättad kolvätemolekyl har dubbel- eller trippelbindningar mellan två kol. Molekyler med dubbelbindning kallas alkener och föreningarna har ändelsen -en, ex eten C2H4. Om det finns två dubbelbindningar inom samma molekyl kallas de för alkadiener och har ändelsen -dien, ex 1,2-butadien. Föreningar med trippelbindningar kallas alkyner och ges ändelsen -yn, ex etyn. Dubbel- respektive trippelbindingen ger totalt en högre bindningsenergi mellan de två kolen i molekylen om man jämför med en enkelbindning. Men alkanerna är ändock stabilare än alkener och alkyner eftersom det krävs mer energi för att bryta enkelbindningen i exempelvis etan, än för att bryta den ena av dubbelbindningarna i eten (tab.2).

Vid isomerisering omvandlas ogrenade kolvätekedjor till grenade för att uppnå ett högre oktantal. Vid krackning som är den vanligaste formen av vidarebehandling, för att få bensin, så slås stora molekyler sönder till mindre. Detta sker genom att man upphettar kolväten (C12 eller högre) till ungefär 500°C. Om katalysatorer finns närvarande så faller molekylerna sönder och omvandlas till mindre och mer grenade alkaner, denna process kallas katalytisk krackning. Om det inte finns någon katalysator närvarande, sk. termisk krackning, så faller de stora molekylerna sönder till ogrenade alkankedjor vilka har lägre oktantal än grenade kedjor.

Tabell 2. Jämförelser mellan enkel- dubbel och trippelbindningar

BindningstypAvstånd mellan kolatomerna (nm)Bindningsenergi (kJ/mol)
0,154346
0,134610 (346 +264)
0,121835 (346 +264 +225)

Isomerer

Molekyler med samma antal kolatomer men med olika typer av förgreningar sägs vara isomerer till varandra. Det finns till exempel två olika föreningar med molekylformlen C4H10, butan och isobutan. Dessa har samma molkylformel men olika strukturformler. De skiljer sig även åt vad gäller fysikaliska egenskaper som smältpunkt, kokpunkt och densitet (tab.3). Kolväten med grenade kedjor har oftast lägre smält- och kokpunkt på grund av mindre area vilket i sin tur medför svagare van der Waalsbindningar. Det finns två isomerer av butan, tre isomerer av pentan det vill säga ju fler kol som ingår i föreningen desto fler isomerer kan man finna (tab.4).

Tabell 3. Fysikaliska egenskaper hos butan, pentan och hexan isomerer

MolekylformelStrukturformelSmältpunkt (°C)Kokpunkt (°C) **Densitet (g/mL)*
C4H10-138,3-0,50,612 0°C
C4H10-159-120,603 0°C
C5H12-129,72360,6262
C5H12-16027,90,6197
C5H12-209,50,61350
C6H14-95680,65937
C6H14-153,6760,30,6532
C6H14-11863,30,6643
C6H14-128,8580,6616
C6H14-9849,70,6492
*Densitet vid 20°C om inte annat anges
**Kokpunkt vid 760 mmHg

Tabell 4. Antal isomerer hos alkaner

MolekylformelMöjligt antal isomerer
C4H102
C5H123
C6H145
C7H169
C8H1818
C9H2035
C10H2275
C15H324 347
C20H42366 319
C30H624 111 846 763
C40H8262 481 801 147 341

Oktantal

Den grenade föreningen 2,2,4-trimetylpentan, även kallad isooktan, förbränns väldigt lugnt (utan knackning) i moderna förbränningsmotorer och det används därför som mått för att ange kvaliteten på bensin i form av oktantal. 2,2,4-trimetylpentan ges oktantal 100 medan heptan CH3(CH2)5CH3, vilket förorsakar mycket knackning i förbränningsmotorerna, ges oktantal 0. Blandningar av dessa två kolväten används som standardmått för att klassificera bensin, dvs. bensin som har samma karaktär (knackar) som en blandning av 95% 2,2,4-trimetylpentan och 5% heptan benämns som 95-oktanig bensin.

Förbränning av kolväten

Vid fullständig förbränning av rena kolväten bildas koldioxid och vatten samtidigt som det frigörs energi. Den ökade koldioxidhalten i luften, som förbränningen av kolväten medför, bidrar till växthuseffekten. Om syretillförseln är begränsad vid förbränningen bildas kolmonoxid, vilket är en mycket giftig gas, i stället för koldioxid. Hos människor som inandas kolmonoxid binder kolmonoxidet till blodets hemoglobin i stället för syre. Detta kan leda till döden eftersom cellerna drabbas av syrebrist (kvävning) och därmed slutar fungera.

Eftersom petroleumprodukter även innehåller syre, kväve, svavel samt giftiga tungmetaller som kadmium och kvicksilver så frigörs även föroreningar som på andra sätt är skadligt för både djur och växter. Exempel på sådana är utsläpp av kväve- och svaveloxider som bidrar till ökad försurning vilket i sin tur innebär ökad utsöndring av markens bundna metaller. De tungmetaller som frigörs tas upp av djur och människor och kan leda till skador på bland annat hjärnan och centrala nervsystemet. Bensen som är mycket carcinogent kan också frigöras vid ofullständig förbräning av kolväten.

Reaktionsformel vid fullständig förbränning av pentan:
C5H12 + 16O2 ® 5CO2 + 6H2O

Brännbarhet

För att ett ämne ska ta eld så måste det uppfylla tre kriterier; ämnet i sig ska vara brännbart, det måste finnas tillgång till syre och det måste vara tillräckligt varmt. Bensin består av kol och väte vilka båda är mycket lättantändliga ämnen. Bensin har dessutom en flampunkt på ca -40 °C, vilket innebär att det är den lägsta temperatur som vätskan ger ifrån sig lättantändlig gas (tab.5). Alla vätskor med flampunkt under normal rumstemperatur är mycket brandfarliga. Dessutom blir tillgången till syre stor då de små gasmolekylerna blandar sig med luftens syre. Vid släckning av bensinbränder ska man aldrig använda vatten eftersom det kan förorsaka att elden sprider sig genom att bensindroppar som inte är vattenlösliga stänker ut. Elden ska i stället kvävas, om brandhärden är liten så kan man kväva den med en filt. Om det är en större brand så kan man använda skum- eller pulversläckare vilka också verkar kvävande på elden.

Tabell 5. Flampunkter för några vätskor

VätskaFlampunkt (°C)
Dietyleter-45
Bensin-40
Aceton-19
Metanol12
Etanol (95 %), T-röd13
T-blå (etanol, 2-propanol, mm)15
T-gul (n-paraffiner)70

När man tittar i lutteraturen förekommer olika uppgifter om flampunkterna. Det beror på att flampunkter kan mätas på lite olika sätt. Man kan mäta med "öppen bägare" eller "sluten bägare". Dessutom är vissa vätskor blandningar med varierande sammansättning. Detta gäller t.ex. bensin och denaturerad etanol.

Tabell 6. Brandfarliga vätskor klassas efter sin flampunkt

BrandfarlighetFlampunkt (°C)Exempel
Klass 1:< 21bensin, thinner
Klass 2:21 - 55fotogen, lacknafta
Klass 3:55 - 100diesel, eldningsolja

Bensin och etanol som motorbränsle

Numera har man en cirka 5%-ig inblandning av etanol i bensinen. Dessutom finns ett bränsle som kallas E85 som används i etanolbilar. Det innehåller 85 % etanol och 15 % bensin. Man kunde tro att bensin är farligare än etanol vad gäller brandrisker eftersom bensin är flyktigare. Det är emellertid så att för feta bränsleblandningar inte brinner eftersom det blir syrebrist. Bensin har ett brännbarhetsområde mellan cirka 1,4 - 7,6 volym-% bensin i luften. Det motsvarar temperaturområdet cirka -40 °C till -10 °C, beroende på bensinkvalitet. I sommarvärmen, då temperaturen är långt över -10 °C, så är alltså halten bensinångor mer än 7,6 % i tanken. Men på vintern när temperaturen understiger -10 °C, så är bensin-luftblandningen i tanken explosiv. Eftersom etanol inte är lika flyktigt är flampunkten högre och man ligger inom brännbarhetsområdet vid högre temperaturer. E85 är explosiv mellan -35 °C och +30 °C.


Flera Gå till: Referenser


Aggregationsform
Att göra bly Att göra bly
Avdunstning och temperatur Avdunstning och temperatur
Badbomber Badbomber
Bensinbrand Bensinbrand
Bestämning av antalet kristallvatten i kopparsulfat Bestämning av antalet kristallvatten i kopparsulfat
Bjud din jäst på mat Bjud din jäst på mat
Blåsa ballong med hjälp av PET-flaska Blåsa ballong med hjälp av PET-flaska
Brus-raketen Brus-raketen
Den brinnande sedeln Den brinnande sedeln
Den bästa bulldegen Den bästa bulldegen
Den frysande bägaren Den frysande bägaren
Den tillknycklade plåtburken Den tillknycklade plåtburken
Diffusionshastigheten hos ammoniak respektive väteklorid - en jämförelse Diffusionshastigheten hos ammoniak respektive väteklorid - en jämförelse
DNA ur kiwi DNA ur kiwi
Elda stålull Elda stålull
Eldprovet Eldprovet
En märklig planta En märklig planta
Flyter isen i matoljan? Flyter isen i matoljan?
Framkalla fingeravtryck med jodånga Framkalla fingeravtryck med jodånga
Frigolit i aceton Frigolit i aceton
Fryspunktsnedsättning Fryspunktsnedsättning
Förtenning Förtenning
Gasvolym och temperatur Gasvolym och temperatur
Gore-Tex, materialet som andas Gore-Tex, materialet som andas
Gör ditt eget läppcerat Gör ditt eget läppcerat
Gör ett avtryck från papper till stearin Gör ett avtryck från papper till stearin
Hockey-visir Hockey-visir
Hur fungerar en torrboll? Hur fungerar en torrboll?
Hur gör man kakan porös? Hur gör man kakan porös?
Hur kan man göra kläder av plast? Hur kan man göra kläder av plast?
Hur mycket vatten finns i maten? Hur mycket vatten finns i maten?
Hur smakar salmiak? Hur smakar salmiak?
Kallrörd vaniljkräm och saliv Kallrörd vaniljkräm och saliv
Kan man tapetsera med abborrar? Kan man tapetsera med abborrar?
Kemi i en brustablett Kemi i en brustablett
Kemisk jämvikt hos ett osynligt bläck Kemisk jämvikt hos ett osynligt bläck
Kemiskt snöfall Kemiskt snöfall
Koka Cola Koka Cola
Koka knäck Koka knäck
Koka vatten i en spruta Koka vatten i en spruta
Kondomen i flaskan Kondomen i flaskan
Kristallodling Kristallodling
Kristallvatten i kopparsulfat Kristallvatten i kopparsulfat
Ljuset under glaset Ljuset under glaset
Luft Luft
Luftfuktighet och rostbildning Luftfuktighet och rostbildning
Lödtenn 60 Lödtenn 60
Löslighet och pH - En extraktion Löslighet och pH - En extraktion
Maizena gör motstånd Maizena gör motstånd
Matoljans viskositet och omättade fettsyror Matoljans viskositet och omättade fettsyror
Mentos-pastiller i kolsyrad läsk Mentos-pastiller i kolsyrad läsk
Molnet i flaskan Molnet i flaskan
Myggmedel - hur funkar det? Myggmedel - hur funkar det?
Osynlig gas Osynlig gas
Pektin och marmeladkokning Pektin och marmeladkokning
Platta yoghurtburkar Platta yoghurtburkar
Popcorn Popcorn
Salta isen Salta isen
Saltat islyft Saltat islyft
Slime Slime
Släcka fett på rätt sätt Släcka fett på rätt sätt
Smältpunkten för legeringen lödtenn Smältpunkten för legeringen lödtenn
Snöflingeskådning Snöflingeskådning
Studsboll Studsboll
Stärkelse och vatten - fast eller flytande? Stärkelse och vatten - fast eller flytande?
Syrehalten i luft Syrehalten i luft
Tillverka ditt eget läppstift Tillverka ditt eget läppstift
Tillverka en parfym och gör doftande skraplotter Tillverka en parfym och gör doftande skraplotter
Tillverka papperslim Tillverka papperslim
Tänd ett släckt ljus med hjälp av röken Tänd ett släckt ljus med hjälp av röken
Utfällning av aluminium Utfällning av aluminium
Utsaltning av alkohol i vatten Utsaltning av alkohol i vatten
Vad händer då något brinner? Vad händer då något brinner?
Vad händer när degen jäser? Vad händer när degen jäser?
Varför kan man steka i smör och olja men inte i lättprodukter? Varför kan man steka i smör och olja men inte i lättprodukter?
Varför slipper bilen varma yllekläder på vintern? Varför slipper bilen varma yllekläder på vintern?
Varför smäller inte ballongen? Varför smäller inte ballongen?
Vattenvulkan Vattenvulkan
Vispa grädde Vispa grädde
Värma med ljus - bra eller dåligt? Värma med ljus - bra eller dåligt?
Värmeutvidgning Värmeutvidgning
Ägget i flaskan Ägget i flaskan
Älskling, jag krympte ballongen Älskling, jag krympte ballongen

Energi
Anodisering och färgning av aluminium Anodisering och färgning av aluminium
Att göra bly Att göra bly
Avdunstning och temperatur Avdunstning och temperatur
Badbomber Badbomber
Bensinbrand Bensinbrand
Bestämning av antalet kristallvatten i kopparsulfat Bestämning av antalet kristallvatten i kopparsulfat
Blåsa ballong med hjälp av PET-flaska Blåsa ballong med hjälp av PET-flaska
Brus-raketen Brus-raketen
Bränna papper Bränna papper
Citronbatteri Citronbatteri
Cyanotypi - den gammeldags blåkopian Cyanotypi - den gammeldags blåkopian
Den brinnande sedeln Den brinnande sedeln
Den frysande bägaren Den frysande bägaren
Den tillknycklade plåtburken Den tillknycklade plåtburken
Eldprovet Eldprovet
Ett lysande experiment - Kemiluminiscens Ett lysande experiment - Kemiluminiscens
Falu rödfärgspigment ur järnvitriol Falu rödfärgspigment ur järnvitriol
Fryspunktsnedsättning Fryspunktsnedsättning
Hur gör man kakan porös? Hur gör man kakan porös?
Hur mycket vatten finns i maten? Hur mycket vatten finns i maten?
Hur smakar salmiak? Hur smakar salmiak?
Karbidlampan Karbidlampan
Kemi i en plastpåse Kemi i en plastpåse
Kemi med zinkjodid, del 1: Framställning Kemi med zinkjodid, del 1: Framställning
Kemi med zinkjodid, del 2: Återbilda grundämnena elektrokemiskt Kemi med zinkjodid, del 2: Återbilda grundämnena elektrokemiskt
Kemisk jämvikt hos ett osynligt bläck Kemisk jämvikt hos ett osynligt bläck
Kemisk klocka med jod Kemisk klocka med jod
Koka vatten i en spruta Koka vatten i en spruta
Kondomen i flaskan Kondomen i flaskan
Luftfuktighet och rostbildning Luftfuktighet och rostbildning
Molnet i flaskan Molnet i flaskan
När fungerar enzymet bäst? När fungerar enzymet bäst?
pH-förändringar vid fotosyntes pH-förändringar vid fotosyntes
Popcorn Popcorn
Pulversläckare Pulversläckare
Salta isen Salta isen
Saltat islyft Saltat islyft
Saltkristaller av en aluminiumburk Saltkristaller av en aluminiumburk
Självantändning med glycerol och permanganat Självantändning med glycerol och permanganat
Smältpunkten för legeringen lödtenn Smältpunkten för legeringen lödtenn
Tillverka fotopapper Tillverka fotopapper
Tänd ett släckt ljus med hjälp av röken Tänd ett släckt ljus med hjälp av röken
Vad händer då något brinner? Vad händer då något brinner?
Varför slipper bilen varma yllekläder på vintern? Varför slipper bilen varma yllekläder på vintern?
Varför smäller inte ballongen? Varför smäller inte ballongen?
Visa ytspänning med kanel Visa ytspänning med kanel
Värma med ljus - bra eller dåligt? Värma med ljus - bra eller dåligt?
Värmeutvidgning Värmeutvidgning
Ägget i flaskan Ägget i flaskan

Förbränning
Bensinbrand Bensinbrand
Bränna papper Bränna papper
Den brinnande sedeln Den brinnande sedeln
Den tunga koldioxiden Den tunga koldioxiden
Eld - varför brinner det? Eld - varför brinner det?
Elda stålull Elda stålull
Eldprovet Eldprovet
Identifiera plasten Identifiera plasten
Karbidlampan Karbidlampan
Koka Cola Koka Cola
Ljuset under glaset Ljuset under glaset
Pulversläckare Pulversläckare
Självantändning med glycerol och permanganat Självantändning med glycerol och permanganat
Släcka fett på rätt sätt Släcka fett på rätt sätt
Surt regn Surt regn
Tillverka tomtebloss Tillverka tomtebloss
Tänd ett släckt ljus med hjälp av röken Tänd ett släckt ljus med hjälp av röken
Vad händer då något brinner? Vad händer då något brinner?
Värma med ljus - bra eller dåligt? Värma med ljus - bra eller dåligt?

Struktur
Bensinbrand Bensinbrand
Bestämning av antalet kristallvatten i kopparsulfat Bestämning av antalet kristallvatten i kopparsulfat
Blev disken ren? Blev disken ren?
Bränna papper Bränna papper
DNA ur kiwi DNA ur kiwi
Doft och stereoisomeri Doft och stereoisomeri
Ett lysande experiment - Kemiluminiscens Ett lysande experiment - Kemiluminiscens
Flyter isen i matoljan? Flyter isen i matoljan?
Framställ låglaktosmjölk Framställ låglaktosmjölk
Frigolit i aceton Frigolit i aceton
Fryspunktsnedsättning Fryspunktsnedsättning
Färgämnen i M&M Färgämnen i M&M
Förtenning Förtenning
Gummi och lösningsmedel Gummi och lösningsmedel
Gummibandets elasticitet Gummibandets elasticitet
Hur fungerar en torrboll? Hur fungerar en torrboll?
Hur kan man göra kläder av plast? Hur kan man göra kläder av plast?
Identifiera plasten Identifiera plasten
Indikatorpärlor Indikatorpärlor
Innehåller koksaltet jod? Innehåller koksaltet jod?
Kallrörd vaniljkräm och saliv Kallrörd vaniljkräm och saliv
Kemiskt snöfall Kemiskt snöfall
Kristallodling Kristallodling
Kristallvatten i kopparsulfat Kristallvatten i kopparsulfat
Löslighet och pH - En extraktion Löslighet och pH - En extraktion
Maizena gör motstånd Maizena gör motstånd
Majonnäs - en emulsion Majonnäs - en emulsion
Matoljans viskositet och omättade fettsyror Matoljans viskositet och omättade fettsyror
Myggmedel - hur funkar det? Myggmedel - hur funkar det?
När 1 plus 1 inte är 2 När 1 plus 1 inte är 2
När fungerar enzymet bäst? När fungerar enzymet bäst?
Olja som lösningsmedel Olja som lösningsmedel
Permanenta håret Permanenta håret
pH-beroende avfärgning av rödkål pH-beroende avfärgning av rödkål
pH-förändringar vid fotosyntes pH-förändringar vid fotosyntes
Reaktionshastighet med permanganat Reaktionshastighet med permanganat
Släcka fett på rätt sätt Släcka fett på rätt sätt
Snöflingeskådning Snöflingeskådning
Studsboll Studsboll
Undersök en- och flervärda alkoholer Undersök en- och flervärda alkoholer
Utsaltning av alkohol i vatten Utsaltning av alkohol i vatten
Varför färgas textiler olika? Varför färgas textiler olika?
Varför kan man steka i smör och olja men inte i lättprodukter? Varför kan man steka i smör och olja men inte i lättprodukter?
Varför mörknar en banans skal? Varför mörknar en banans skal?
Värmeutvidgning Värmeutvidgning

Säkerhet
Bensinbrand Bensinbrand
Den tunga koldioxiden Den tunga koldioxiden
Eld - varför brinner det? Eld - varför brinner det?
Eldprovet Eldprovet
Pulversläckare Pulversläckare
Släcka fett på rätt sätt Släcka fett på rätt sätt
Tillverka tomtebloss Tillverka tomtebloss
Varför skyddsglasögon? Varför skyddsglasögon?

Ångtryck
Avdunstning och temperatur Avdunstning och temperatur
Bensinbrand Bensinbrand
Bestämning av antalet kristallvatten i kopparsulfat Bestämning av antalet kristallvatten i kopparsulfat
Blåsa ballong med hjälp av PET-flaska Blåsa ballong med hjälp av PET-flaska
Den tillknycklade plåtburken Den tillknycklade plåtburken
Gasvolym och temperatur Gasvolym och temperatur
Gore-Tex, materialet som andas Gore-Tex, materialet som andas
Hockey-visir Hockey-visir
Hur fungerar en torrboll? Hur fungerar en torrboll?
Hur mycket vatten finns i maten? Hur mycket vatten finns i maten?
Koka vatten i en spruta Koka vatten i en spruta
Kondomen i flaskan Kondomen i flaskan
Kristallvatten i kopparsulfat Kristallvatten i kopparsulfat
Ljuset under glaset Ljuset under glaset
Luftfuktighet och rostbildning Luftfuktighet och rostbildning
Mentos-pastiller i kolsyrad läsk Mentos-pastiller i kolsyrad läsk
Molnet i flaskan Molnet i flaskan
Popcorn Popcorn
Snöflingeskådning Snöflingeskådning
Tillverka en parfym och gör doftande skraplotter Tillverka en parfym och gör doftande skraplotter
Undersök en- och flervärda alkoholer Undersök en- och flervärda alkoholer
Ägget i flaskan Ägget i flaskan



Referenser Gå till: Introduktion

  1. G. Solomons, Organic chemistry, 1996, Wiley, USA. (ISBN 0-471-01342-0)
  2. Yngve Lindberg, Kemi för gymnasieskolan, 1992, Natur och kultur, Stockholm.
  3. Benzene Tutorial, Organic Chemistry Help, Frostburg State University
    http://www.chemhelper.com/benzenetutorial.html (2003-08-17)




[ Tillbaka till start | Tillbaka till experimenten ]


Skol-Kemi är en satsning av kemi-institutionen vid Umeå Universitet.

Kontaktperson: Svante Åberg, Analytisk Kemi, Umeå Universitet, 901 87 Umeå.
E-mail: Svante.Aberg@chem.umu.se
Telefon: 090-786 54 84

© Copyright, Svante Åberg, 1998. All rights reserved.